Förra veckan rapporterades att brittiska pensionsfonder planerar att skapa en stor infrastrukturfond. I en tid när världen efterlyser kollektiva nyttigheter skulle detta kunna vara ett exempel att följa för Sverige.
45 miljarder kronor ska britterna investera i finansminister Osbornes projekt: vägar, järnvägar och elnätet. Fonden är tänkt att utformas som en icke vinstdrivande verksamhet där överskottet återinvesteras. Exempel som man lutar sig mot är den australiska Industry Funds Management med tillgångar i infrastruktur värda ungefär 76 miljarder kronor och kanadensiska Borealis som till exempel driver tågtrafiken mellan London och Paris.
Intresset för investeringar i kollektiva nyttigheter växer åter i världen. Det är bra men en större kreativitet behövs, menar Financial Times inflytelserika ekonomikrönikör Martin Wolf. Speciellt i dag när allt fler stater är antingen skuldsatta eller rentav motsätter sig tanken.
Men svenska Moderaterna har valt en annan väg. Så hårt har de hållit i plånboken att Anders Borg länge fått kritik från flera ekonomer till höger. Nu senast från SEB och Konjunkturinstitutet. I stället för att investera gemensamt satsar Moderaterna, genom sina skattesänkningar, på privat konsumtion. Detta kan naturligtvis komma att ändras ett valår.
Socialdemokraterna håller däremot fast vid sitt investeringsmål. Just nu arrangerar partiet en seminarieserie där vikten av infrastruktursatsningar diskuteras. I förra veckan visade Jan Edling på Vinnova hur Sverige halkat efter övriga Europa i investeringar i vägar, järnvägar och bostäder. 30 procents lägre investeringar under 15 år är en betydande skillnad.
Sverige investerar merparten av våra inkomstpensioner i finansiella tillgångar som till exempel aktier. Detta för att ge en hög och stabil avkastning. Men i börskraschen 2008 minskade AP-fondernas innehav med hela 191 miljarder kronor, en enorm summa som skulle räcka till att betala barnbidragen i åtta år. Bromsen i pensionssystemet slog till och pensionerna minskade år 2009. Aktiemarknaden är allt mer osäker.
AP-fonderna spelar i dag en viss roll i samhällsekonomin. AP-fonderna nummer ett till fyra förvaltar till exempel stora fastighetstillgångar. Vid Socialdemokraternas seminarium konstaterade KTH-forskaren Maria Börjesson att bättre kommunikationer ger stora värdeökningar på befintliga fastigheter. Något som alltså borde gynna AP-fondernas fastighetsinnehav. Christer Anderstig på WSP konstaterade att sambandet mellan BNP-tillväxt och infrastrukturinvesteringar är positivt.
Frågan är kanske därmed inte huruvida vi vågar ta risken att investera pensionspengarna samhällsnyttigt, utan om vi i våra orange kuvert har råd att tacka nej till den tillväxt som det skulle kunna ge.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
