debatt Under 2017 användes nästan en femtedel av EU:s officiella bistånd inom unionen vilket visar att egenintressen går före människor som lever i fattigdom. Denna urholkning måste upphöra, skriver representanter för Feministiskt Initiativ.
På FN:s internationella dag för utrotandet av fattigdom den 17 oktober släpptes rapporten Aidwatch av CONCORD Europa, en paraplyorganisation för civilsamhällesorganisationer i EU.
Under 2017 användes nästan en femtedel av EU:s officiella bistånd inom unionen vilket visar att egenintressen går före människor som lever i fattigdom. Feministiskt Initiativ vill stoppa urholkningen av EU:s internationella utvecklingsarbete och öka EU-budgetens transparens.
Som världens största biståndsgivare väger ansvaret tungt på EU att solidariskt bidra till en global hållbar utveckling.
EU:s bistånd minskade under 2017 för första gången sedan 2012 och når nu bara 0,49 procent av BNI.
Det står i bjärt kontrast till att år 2012 fick EU Nobels fredspris för sitt arbete för fred, försoning, demokrati och mänskliga rättigheter.
Rapporten redovisar att EU och flera medlemsstater kanaliserar allt mer pengar ur biståndsbudgetarna till andra saker än själva huvudmålet: fattigdomsbekämpning.
Biståndsmedel används till att hindra migrationen till Europa, förstärka gränskontroller, täcka inhemska kostnader för flyktingmottagning och främja europeiska företags konkurrenskraft i världen.
Detta gäller även i förslaget till EU:s nästa långtidsbudget för perioden 2021-2027 som dessutom innehåller ett försvarsindustriprogram från år 2020 och stora subventioner till näringslivet, där i bland annat vapenindustrin.
Samtidigt har budgetstöd till mottagarländer i syd, som tidigare var omfattande, nästan helt upphört.
Vi vill att urholkningen av biståndet stoppas och att riktlinjerna för vad som kan räknas in som biståndsmedel stramas åt.
Det finns brister också i Sveriges politik, men utvecklingen i EU avseende internationellt utvecklingssamarbete måste kritiseras. EU behöver höja ambitionen betydligt.
Urholkningen av biståndet är en del i de nationalistiska strömningar vi ser över hela Europa, där nationella intressen går före internationell solidaritet och där fokus ökar på militarism och så kallad säkerhetspolitik.
Det är värderingar som går direkt emot de principer som internationellt utvecklingsarbete bör vila på, som lokalt ägandeskap, jämställdhet, långsiktig hållbarhet med mänskliga rättigheter i fokus och transparens.
Feministiskt Initiativ vill att Sverige i förhandlingarna kring EU:s framtida budget ska verka för att medlemsstaterna tar sitt ansvar för en rättvis och hållbar utveckling och som sätter människor som lever i störst fattigdom främst.
Vi vill att urholkningen av biståndet stoppas och att riktlinjerna för vad som kan räknas in som biståndsmedel stramas åt.
Feministiskt Initiativ ställer sig bakom CONCORD i att EU behöver bli bättre på att rapportera vad budgeten används till, så att både kvalité och transparensen ökar.
Vi vill också att biståndsmedel riktas mot mottagarens intressen och inte villkoras utifrån migrations- eller militärpolitiska intressen.
Rätt utformad kan budgeten för internationellt utvecklingssamarbete i EU minska fattigdom, bekämpa ojämlikhet och främja en miljömässigt hållbar framtid som byggs på mänsklig säkerhet och lokala prioriteringar i den globala syd.
Det är hög tid att stå upp för den utformningen nu. Det är lika viktigt att inse det kapitalistiska systemets ofullkomlighet att lösa globala problem och kritisera en tolererande politik för detta.
En feministisk politik för internationellt samarbete bekämpar nykolonialism, patriarkala strukturer och rasism.
Jaime Gomez, utrikespolitisk talesperson för Feministiskt initiativ
Mats Ekenger, ersättare utrikesutskott – Skuggriksdagsgruppen Feministiskt initiativ
Maria Persson, politisk sekreterare utrikesutskott– Skuggriksdagsgruppen Feministiskt initiativ
Saga Tullgren, politisk sekreterare utrikesutskott– Skuggriksdagsgruppen Feministiskt initiativ
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
