Sätt punkt för alliansens vansinne

De tillfälliga anställningarnas intåg har varit ödesdigra. Vi har skapat en arbetsmarknad där den främsta drivkraften är stress, press och en ständig känsla av otillräcklighet.

“Du som arbetsgivare behöver inte ha någon speciell anledning för att erbjuda någon en allmän visstidsanställning (tidsbegränsad anställning). Det finns heller ingen begränsning för hur många anställda du kan ha i denna anställningsform.”

Citatet är hämtat från Bolags-, Skatte- och Tillväxtverkets gemensamma portal för egenföretagare: Verksamt.

Sedan den dåvarande borgerliga regeringen lanserade allmän visstid som anställningsform 2007 har användningen exploderat. Inom detaljhandeln har 28 procent en tidsbegränsad anställning, bland hotell- och restauranganställda närmare hälften. De senaste åren har även civilingenjörer, ekonomer och historiskt etablerade yrken kommit att omfattas av otrygga anställningar. Ingen går längre trygg.

Ursprunget till reformen är avdammat marknadsliberalt tankegods om att arbetskraften måste vara så flexibel som möjligt för att nå jämviktsarbetslöshet. I andra länder har utvecklingen gått ännu längre. Där har zero-hours contracts och onlinetjänster med budgivningar om billig arbetskraft slagit sönder arbetsmarknadens sätt att fungera.

Tanken är densamma – en anställd är inte mer än en vara bland andra. I marxistiska termer har jobbet kommodifierats och det sociala värdet ersatts av ett marknadsvärde.

De tillfälliga anställningarnas intåg har varit ödesdigra. Vi har skapat en arbetsmarknad där den främsta drivkraften är stress, press och en ständig känsla av otillräcklighet. Sverige har blivit ett arbetsmarknadspolitiskt monster, där rädsla och otrygghet blivit permanenta inslag. I praktiken kan det innebära att ett sms på morgonen är skillnaden mellan mat på bordet eller gymnastikskor till barnen. Arbetsgivaren har en orimlig makt över människors vardag.

När Socialdemokraterna håller kongress i Västerås under helgen har partiet chansen att punktera alliansens destruktiva arbetsmarknadspolitik och börja om. Det vibrerar av förväntan i luften i kongresshallen. Där sitter en generation av socialdemokrater som tröttnat på status quo, som inget annat hellre vill än vädra ut högerns cyniska politik. Den kraften behövs.

För något är sjukt i ett samhälle som är rikare än någonsin, men samtidigt inte ger människor värdiga villkor i arbetslivet. Men det handlar inte bara om att människors slits ut, missbruket av otrygga anställningar är också en broms på tillväxten. Det är ett enormt slöseri med resurser.

Svenskt Näringsliv försvarar å sin sida reformen med att den är en förutsättning för en “modern arbetsmarknad”. Uttalandet vittnar om att frågan om avskaffandet av allmän visstid inte kan lösas genom mysiga förhandlingar mellan fack och näringsliv. I grunden är det nämligen fråga om motstridiga, ömsesidigt uteslutande intressen som står mot varandra.

En fråga om makt. Just därför är det än viktigare för socialdemokratin att ta det första steget mot en arbetsmarknad som värderar människans roll i arbetslivet högre än en varukorg.