ledare Sporten bör inte ställa krav på minimala kläder och den internationella schackfederationen bör inte göra reklam för bröstförstoring. Hög tid att göra upp med sexismen.
Vid EM i beachhandboll i somras bröt de norska spelarna medvetet mot den föreskrivna klädkoden. Istället för bikinitrosor valde de att spela i lårlånga tights vilket ledde till att laget fick böter. Även kvinnliga beachvolleybollspelare har tidigare tagit strid mot krav på att bära bikini. I båda fallen har klädkoden för de manliga spelarna varit en helt annan där luftiga shorts och linnen varit normen.
Klädstriderna är ett tecken på en unken och sexistisk syn lever kvar inom delar av den internationella idrotten. Nu finns ett nytt exempel på samma sunkiga attityd. Det handlar om det internationella schackförbundet Fide som finansierar stödet till kvinnliga schackspelare genom ett sponsoravtal med det brittiska bröstförstoringsföretaget Motiva. Åter igen kopplas kvinnligt tävlande samman med kroppar och utseende. Avtalet har också väckt hård kritik och beskrivits som sexistiskt på schacksajten Lichess. Även Sveriges schackförbund har angripit sponsringen. ”Det skickar helt fel signaler. Schack handlar om hjärna och inte utseende. Det är inte alls den här uppfattningen vi vill att folk ska få om schacket, men tyvärr har vi inte så stor påverkan på Fide”, säger Ofelia Thörnqvist på schackförbundet.
Även i kommentarsfälten på schacksajterna förekommer sexistisk retorik.
Det internationella schackförbundet Fide har försvarat sig med att avtalet med Motiva ger mer pengar än någonsin för att stödja kvinnor inom schacket. Men även om mer pengar behövs måste krav ställas på hur pengarna skaffas fram. Därför hjälper det föga att Fide förklarat att sponsringen ska göra 2022 till ”The Year of women in Chess”.
Schacktävlingar har länge dominerats av män, men Netflixserien The Queen’s Gambit har ökat intresset bland kvinnor. Svenskan Pia Cramling, som var en av årets sommarpratare, har länge tillhört världseliten och hennes dotter Anna Cramling är en komet inom schacket som blivit stor på sociala medier i kölvattnet av Netflixserien.
Samtidigt finns en lång rad sexistiska uttalanden om kvinnor som spelar schack. Till raden av manliga schackspelare som gjort nedsättande uttalanden om kvinnors förmåga att bli duktiga på spelet hör bland annat de tidigare världsmästarna Bobby Fischer och Garry Kasparov. Den sistnämnda har dock tagit tillbaka sitt uttalande, däribland efter att han fick stryk av den ungerska schackstjärnan Judit Polgár.
Även i kommentarsfälten på schacksajterna förekommer sexistisk retorik. Schacksajten Chessbase har nyligen uppmärksammat detta och bemött påståendena. En av debatterna där sexism förekommer handlar om schackets ”gender gap”, det vill säga att det finns långt fler manliga stormästare än kvinnliga. De rimliga förklaringen till detta är just att långt fler män än kvinnor deltar i schacktävlingar. Men det existerar också en rad hemmasnickrade och sexistiska teorier för att förklara skillnaden och som Chessbase konstaterar är de flesta av dessa teorier konstruerade av män.
Flera kvinnliga schackspelare har lyft frågan om kvinnans ställning och jämställdheten inom schacket och i samhället i stort. När VM i blixt- och snabbschack organiserades i Saudiarabien 2017 vägrade den ukrainska stormästaren Anna Muzychuk att delta. Hon ville inte gå klädd i en abayat och inte bli ledsagad av en man till och från hotellrummet. Att män nobbar schackturneringar på grund av att de spelas i diktaturer eller extremt sexistiska stater är däremot ovanligt. Men just när det gäller den nämnda turneringen i Saudiarabien vägrade också den amerikanska stjärnan Hikaru Nakamura att ställa upp med motiveringen att det var ”horribelt att organisera en schackturnering där grundläggande mänskliga rättigheter inte värderas som något väsentligt”. Både Muzychuks och Nakamuras hållning bör ses som föredömen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.