Svarar Bryssel med att strypa schweizarnas tillgång till den europeiska marknaden?
Majoriteten var liten men fatal – bara 50, 3 procent – när schweizarna på söndagen röstade igenom det kontroversiella förslaget att begränsa invandringen från särskilt EU-länder. I direktdemokratins Schweiz är folkomröstningar beslutande. Därför är regeringen, hur motvillig den än ställer sig, tvungen att driva igenom reformen som låter landet plocka russinen i EU-kakan, det vill säga fri rörlighet för kapital men inte för människor.
Företrädare för många EU-länder är ursinniga. Frankrikes utrikesminister, Laurent Fabius, säger enligt tidningen The Guardian att landet kommer att ”se över” sina relationer till Schweiz efter söndagens chockbesked. Han varnar också för isolationistiska tendenser i hela regionen, och menar att framtiden för samarbetet mellan EU-zonen och dess grannar hänger i en skör tråd. ”Det är ett oroande röstresultat eftersom det visar att Schweiz sluter sig för omvärlden”.
Sedan 2007 har Schweiz, som inte är EU-medlem, ett avtal med EU som innebär fri rörlighet för personer och arbetstagare. Varje år invandrar omkring 80 000 personer till Schweiz, varav flertalet från EU-länder. De senaste åren har andelen utlänningar ökat och utgör numera ungefär 23 procent av landets befolkning, det näst högsta efter Luxemburg.
Precis som i de övriga europeiska länderna tar de schweiziska immigranterna jobb som den övriga befolkningen skyr – städjobb och andra till exempel tunga arbeten inom sjukvård och servicesektor. De framgångsrika schweiziska storföretagen är dessutom beroende av högutbildad arbetskraft från Tyskland och Frankrike. SvD:s korrespondent, Gunilla von Hall, skriver att fyra av tio nya företag i Schweiz skapas av utlänningar och att landet behöver invandringen mer och mer i takt med att en allt större del av befolkningen går i pension.
Nu väntar på köpet en mardröm för den schweiziska regeringen när man tvingas förhandla om avtalet med EU. Från andra hållet har man redan deklarerat att man inte är intresserad av att riva upp något, och att schweizarna kan vänta sig tuffa tag. Frågan är om Bryssel svarar med att strypa schweizarnas tillgång till den europeiska marknaden? Det vore i så fall ett hårt slag mot den rika alpnationen.
Men inget av det här verkar spela någon roll för schweizarna när de väljer att ta strid för sin etniskt rena dockhusidyll. I den ter sig immigranterna som ett hot – precis som i David Camerons Storbritannien, där grundlösa anklagelser om social turism göder främlingsfientliga opinioner. Populistiska högervindar blåser alltså genom ett allt kriströttare Europa.
Kommer de att radikalisera även den svenska migrationsdebatten?
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
