Det har varit en påsk fylld av mer lidande än vanligt. Ett äldre par hamnade i gräl med en ung man på en parkeringsplats i Landskrona. Den unga mannen attackerade den äldre, hans 78-åriga fru försökte gå emellan – och slogs omkull och dog några dagar senare av sina skador.
Efter att Landskronapolisen under långfredagen grep den nu häktade 23-åringen kryddades förstämningen och sorgen med lynchstämning, framför allt på nätet där det inte tar mer än ett par minuter att klura ut inte bara hans (och hans släktingars) namn, telefonnummer och adress utan även hans personnummer.
I ett Landskrona där 22 procent av befolkningen röstade på Sverigedemokraterna förra valet är den gripnes bakgrund i ett land i Mellanöstern högexplosivt. Mainstreammedias föredömliga krönikeinsatser (med Expressens Ulf Nilsson som sorgligt undantag) som påpekar att det är individer som slår ner gamla damer – inte kulturer – väcker på sin höjd löje och förakt bland de som vräker ur sig personuppgifterna.
Lejonparten av domänerna faller under de vanliga misstänkta: sajter med koppling till sektliknande grupperingar på yttersta högerkanten som har som strategi att regelbundet publicera namn och bild på misstänkta gärningsmän med utomnordisk bakgrund. Som svurna fiender till "mångkulturen" försitter de inga chanser att påpeka när en "kulturberikare" – högerextrem lingo för människor med rötterna någon annanstans än i gamla svedala – är misstänkt för brottslighet.
Det som är intressant i fallet Landskrona är att sprickor syns i de annars så välpolerade Sverigedemokraternas fasad: på Kent Ekeroths, som är 13:e namn på riksdagslistan, blogg hängs den misstänkte ut med namn och kallas dessutom för "kulturberikare": en av dem som måste ut ur landet för att återupprätta och stärka det svenska "folkhemmet".
Den som läser Christoph Anderssons alldeles nyss utkomna bok Från gatan in i parlamenten blir knappast förvånad. Förvisso handlar den om svenska Nationaldemokraterna och de tyska efterföljarna till nazistpartiet, NPD. Men kärnan i deras politik och Sverigedemokraternas är densamma: människor som flyttat till Sverige ska ges bidrag för att flytta tillbaka därifrån de eller deras morföräldrar än gång föddes – för att bevara den svenska kulturen.
Ekeroths beteende i fallet Landskrona må från Sverigedemokraternas kansli kunna avfärdas som ett olycksfall i arbetet med att göra partiet salongsfähigt, men för alla oss andra är det en livsviktig påminnelse. Sverigedemokraterna är inte vilket parti som helst och för vår framtids skull bör vi börja agera därefter.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
