Frånvaron i skolan måste tas på största allvar. Det är barnens och de ungas framtid som står på spel.
Runt 20 000 barn är långvarigt och ogiltigt frånvarande från skolan. Orsakerna kan vara många, som psykisk ohälsa, låg studiemotivation, brister i studiestöd eller studiero eller sociala orsaker på fritiden.
Regeringens utredare Malin Gren Landell fick i november 2015 uppdraget att kartlägga elevers frånvaro i skolan, analysera dess orsaker och föreslå hur arbetet med att förbättra närvaron kan ske. I dagarna kom så den gedigna luntan »Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera« på drygt 500 sidor som visar sig vara över förväntan. Titeln både sammanfattar betänkandet och uppmanar ansvariga inom skolan att på riktigt börja se de elever som inte syns till under skoldagen.
Slutsatserna och åtgärdsförslagen i betänkandet är teoretiskt lika enkla som de i praktiken tycks vara svåra. Skolor, huvudmän och kommuner måste bli mer aktiva, och inte minst pro-aktiva. Eleverna vill bli sedda och lyssnade på. För det behövs det fler vuxna i skolan, både i och utanför klassrummet. Rutiner för frånvarorapportering måste fungera och det förebyggande arbetet måste struktureras, på skolnivå såväl som på kommunnivå.
Elevrösterna som hörs i betänkandet föreslår själva mindre klasser, lugnare undervisningstakt, trevligare skollokaler, mer att göra på raster och lediga stunder och inga håltimmar i schemat.
En nyckel till bättre närvaro såväl som bättre studiero och bättre resultat är relationen mellan lärare och elev. Det är mycket glädjande att utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) och statsminister Stefan Löfven under våren kommer fatta beslut om ett nationellt skolutvecklingsprogram där fokus ligger på ledarskap i klassrummet. Men det behövs även läggas tid och kompetens på relationsbyggande och ledarskap utanför klassrummet.
En andra nyckel är att skolans insatser för elever med hög frånvaro måste koordineras med föräldrar, socialsekreterare, fältarbetare, kuratorer, skolpsykologer och skolsköterskor. Steg ett är att få eleverna till skolan, steg två att få dem att stanna där. Personalresurser måste sättas in efter elevbehov. För sin arbetsuppgift utbildade vuxna i klassrummen, i korridorerna, i uppehållsrummen, på skolgården.
Det är barnens och de ungas framtid som står på spel. Ingen elev får vara en ö.
En tredje nyckel är uppföljning. Varje elev som det flaggats hög frånvaro, ska det ha satts in särskilda åtgärder för. Det måste systematiskt följas upp på skol- och kommunnivå. När det brister i kartläggning, åtgärder och uppföljning måste det få kännbara konsekvenser.
Oavsett vad det är som ligger till grund för att inte vara i skolan, är det något som skolor, huvudmän och kommuner måste ta på största allvar. »Skolan behöver sakna de här eleverna.
Och eleverna behöver känna sig saknade. Och eleverna ska sakna skolan. Det är ömsesidigt«, sammanfattade Malin Gren Landell redan i höstas.
Det är barnens och de ungas framtid som står på spel. Ingen elev får vara en ö.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
