Segregerade skolor behöver inte vara problemet

Skolan Det viktigaste är att ta fasta på det som är gemensamt för alla, konstaterar Elof Hansjons i Södertälje.

På trägolvet har streck i vitt, rött och gult ritats på marken, för att indikera spelplanen. På läktarna sitter glada föräldrar och syskon och tittar på de drygt 15-åriga tjejerna som springer och knuffar på en liten vit ihålig boll. 

Vi är på Västergårds Arena, där tränaren Elof Hansjons snart ska coacha 15-åriga killarnas lag. Vi sätter oss på en bänk vid sidan av och tittar på medan tjejerna springer med sina klubbor.

Elof Hansjons är förutom tränare för sin sons innebandyklubb också kommunalråd och ordförande för utbildningsnämnden i Södertälje. 

Över 70 procent av eleverna i Södertälje har ett annat modersmål än svenska. I vissa skolor har 90 procent av eleverna icke-svenskt påbrå. Det är som högst i områden som också kallas för socioekonomiskt utsatta. 

Hovsjöskolan har tidigare uppmärksammats för sin helomvändning

Segregationen är ett faktum i dessa skolor. Men detta behöver inte betyda något negativt, menar Hansjons.

— Det är viktigare att fokusera på det som alla har gemensamt än att särskilja, för att skapa ett mer sammanhängande samhälle, säger han.

På läktaren klappas och skriks plötsligt. Någon har gjort mål. Vi går ut mot entréhallen och sätter oss inne på tränarnas kontorsrum för att höra varandra bättre. Med dörren stängd har ljuden från spelplanen dämpat något.

Hovsjöskolan har tidigare uppmärksammats för sin helomvändning från “problem” till ett “lyckat” exempel på en skola där fler har utländskt påbrå än inte. För tio år sedan var skolan ett typexempel på en skola som höll på att gå under på grund av bristande skolresultat och utmaningar som inte gick till mötes. Sedan brann den ner.

I dag är det en modern tvåvåningsbyggnad med en vit fasad som har en stor mural med ett vackert lövmotiv längs med utsidan. Framför byggnaden finns en liten bronsstaty av en fågel på en pelare.

När skolan byggdes upp igen prioriterade skolledningen svenskundervisningen och betygen steg snabbt. Skolan blev ett framgångsexempel på att segregation inte är problemet. Det handlar snarare om att prioritera rätt.

För Elof Hansjons stärker Hovsjöskolans resa hans övertygelse att det är ointressant att flytta eleverna runt i Södertälje för att minska segregationen. Det hjälper inte att tvinga barnen att resa längre till en skola där det är färre barn med icke-svenskt påbrå.

I Södertälje finns det skolor där resultaten är bra och dåliga, oavsett hur segregerade dessa skolor är. Skolan som samhällsfunktion är viktig oavsett i vilket socioekonomiskt område den befinner sig i.

Att flytta barn tar inte tag i det underliggande problemet, som är bristen på en lärarkår som har kapacitet att oavsett skola arbeta för varje elevs bästa resultat. Satsningen bör riktas till att det ska finnas tillräckligt med bemannad behörig personal som inte blir utslitna och går i väggen.

Nu har tjejernas match avslutats med glada rop och skratt och föräldrar och syskon tar sig ner från läktaren. Här syns inte den segregation som vi pratat om idag. Innebandyn har lockat hit alla.

Sara Razi Ullah, är praktikant på Dagens Arena och går Aftonbladets ledarskrivutbildning.