”Vad är det som får en människa att välja en viss pyttipanna av tre stycken som ligger där i frysdisken? Det är där politik börjar”, har Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann filosoferat. Så är det nog. Men det är inte där den borde börja, skriver Gustav Fridolin, riksdagsledamot för Miljöpartiet
Tvivlet växer över om två stater är en realistisk lösning av Palestinakonflikten. Bryter förhandlingarna mellan Israel och Palestina samman kan det markera en avgörande vändpunkt. Enstatslösningen rycker närmare – men är en lösning ingen vill ha.
Socialdemokraternas retorik hängde inte ihop med politiken – (S) köpte den borgerliga politiken på flertalet områden, samtidigt som man gick i polemik mot den, skriver Mikael Feldbaum, medlem i S-föreningen Akademikersossarna.
Den förhärskande synen på kultur som något statiskt, som går att inringa och definiera, präglar både högern och vänstern i Sverige. Det är därför de etablerade partierna inte klarar att föra en vettig debatt mot SD – premisserna är de sistnämndas, planhalvan deras.
Europa och världen ser annorlunda ut jämfört med 1994, när Tony Blair steg in på scenen. Utmaningarna och lösningarna från 90-talet är inte längre giltiga och valet av Ed Miliband till partiledare markerar slutet för New Labour. Arbetarrörelsens väg framåt måste styras av både hjärna och hjärta.
De ödsliga industriruinerna i Grängesberg och Långshyttan är lika mycket rekordårens baksmälla som betongkolossernas Frölunda och Tensta, skriver Daniel Swedin, medievetare och skribent.
Jag och mina 30-någonting vänner, mina föräldrars generation – alla är vi mer eller mindre beroende av det borgerliga samhällssystemet som styrs av tankar på börsen, skrev Jonna Sima i Dagens Arenas eftervalsdebatt 2010.
Socialdemokratins goda idéer har fastnat i en kropp som blir allt tröttare. Det är hög tid att sluta titta avundsjukt på Moderaternas kortsiktiga framgångar och i stället studera varför omdaningen av Högern fungerade.
Varför intressera sig mer för medelklassen? För att förstå varför människors syn på det goda samhället blir mer och mer begränsad till det som händer nära en själv, skriver Johanna Palmström, frilansskribent och författare.
Det brutala systemskifte som nu kommer fullbordas kan inte ”återställas” med ett nätt paket i oktober 2014. En socialdemokrati och en vänster som inte söker sig utanför riksdagens plenisal och pressrum för att hitta den politiska pulsen blir irrelevant, skriver vänsterpartisten Ali Esbati.
Socialdemokraternas brist på sammanhängande berättelse om Sverige, arbetet, välfärden och livskvaliteten gör oss till ett otydligt parti som vill vara både det nya och det gamla arbetarepartiet samtidigt, fast ingetdera alltför mycket, skriver Kajsa Borgnäs från Arbetarörelsens Tankesmedja.
Några åtslängda köttben kommer inte få Miljöpartiet att sälla sig till alliansen. Politik är inte bara att bestämma, utan att sätta igång tankeprocesser. Fredrik Reinfeldt har inte vågat tänka nytt i någon av de frågor som Miljöpartiet prioriterar.
Efter valförlusten 2006 uteblev (S) förnyelse. Partiet gjorde inte sin läxa att formulera en politisk vision för framtiden. I stället fortsatte man att förhålla sig till de borgerliga, genom att lova antingen lite mindre eller lite mer, men aldrig något nytt, skriver journalisten Ann-Helen Meyer von Bremen.
Att tiga ihjäl Sverigedemokraterna går inte. Att anpassa sig till deras agenda kommer bara förstärka de främlingsfientliga vindarna. Med (SD) i riksdagen är det viktigare än någonsin att de etablerade demokratiska partierna står upp för allas lika värde.
Hur ska vi förstå de gröna och bruna framgångarna i valet? Två tankefigurer kommer att börja cirkulera – ett motsatspar mellan det gröna och det bruna som fångar den nya politiska situationen. Det skriver Karl Palmås, forskare och grön debattör.
