Den svenska självbilden av att vara ett öppet land som respekterar mänskliga rättigheter behöver utmanas. Feministiskt initiativ kräver en helhetspolitik för ursprungsfolks rättigheter och ekologisk hållbarhet.
Den 9 augusti firas Ursprungsfolkens dag. Det finns omkring 370 miljoner människor i 70 olika länder som kan räknas som ursprungsfolk. Många urfolk utsätts för utrotning, tvångsförflyttningar, slavliknande arbetsförhållanden, rasism och extrem fattigdom.
Det är en konsekvens av kolonialismen och ett historisk berövande av urfolks territorier. Men det förvärras också av transnationella företags intensifierade jakt efter råvaror genom gruvdrift, oljeborrningar, vattenkraftverksbyggen och skövling av regnskog. Många urfolksledare som protesterar förföljs, mördas, kriminaliseras eller stämplas som terrorister. Till exempel i Chile har de gamla terroristlagarna från diktatorn Pinochets tid använts mot mapuchefolket.
I Europa är samerna det enda urfolket enligt FN:s kriterier. Sedan 1977 är samerna erkända som ursprungsfolk av Sveriges riksdag och sedan 2011 benämns de även i grundlagen som folk. Detta innebär att landet har folkrättsliga åtaganden att tillförsäkra även deras rättigheter. Sverige har även skrivit under FN:s Urfolksdeklaration, men inte ILO:169 konventionen som är ett bindande dokument om urfolks rättigheter.
I dag växer hoten mot samernas levnadssätt och existens i takt med den globala intensifiering av mineralutvinning. Kallak i närheten av Jokkmokk är det mest kända fallet men även områden i Tärnaby samt Girjas och Laevas samebyar samt andra områden nära Laponia nationalparken hotas.
Vi ser att exploateringen av jorden och människor hänger ihop lokalt och globalt. Såväl i Sverige som i övriga världen ser vi hur urfolk trycks ner och en oreglerad marknad får härja fritt medan vår natur utarmas. En utarmning som Sverige har ett ansvar för såväl i Kallak som i Guatemala och Peru där våra pensionspengar investeras i företag som kränker urfolks rättigheter. Sverige bär också ett ansvar som ett rikt land med ohållbara konsumtionsmönster som hotar natur och människor.
Sverige har en lång kolonial historia som präglar relationen till samer än i dag. Men det är något vi får lära oss väldigt lite om eller ingenting alls under vår skolgång. Vi behöver utmana den svenska självbilden som ett öppet land som respekterar mänskliga rättigheter, och vi behöver känna till historian för att kunna skapa en jämlik framtid. I en tid då rasismen och fascismen är på frammarsch måste allt arbete mot rasism och koloniala strukturer prioriteras.
Feministiskt initiativ kräver en helhetspolitik för ursprungsfolks rättigheter och ekologisk hållbarhet. Vi vill:
- Att en vitbok om övergreppen mot samerna skall tas fram.
- Att Sverige ratificerar ILO:169 konventionen om urfolksrättigheter och att samers rättigheter som har stöd i internationella konventioner och deklarationer respekteras.
- Att en hållbar mineralstrategi med ett intersektionellt maktperspektiv tas fram, att minerallagen ses över och att miljöbalken stärks.
- Att utrikespolitiken skall präglas av ett feministiskt och antikolonialt perspektiv där rättvis resursfördelning, respekt för mänskliga rättigheter och urfolks rättigheter samt en aktiv klimatpolitik står i centrum.
- Att undervisningen om rasismens historia i Sverige, intern kolonialism, nationalism och dess kopplingar till europeisk kolonialism i andra världsdelar skall vara en del av läroplanen på högstadie- och gymnasienivå.
Vägen framåt för Sveriges och världens ursprungsfolk är upprättelse och ansvarstagande för människor, kultur och natur. Det är dags att mänskliga rättigheter och ekologisk hållbarhet får gå före ekonomiska intressen och koloniala strukturer.
Sissela Nordling Blanco, talesperson Feministiskt initiativ
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
