Sista chansen för Boris

ledare Så har då EU och Storbritannien kommit överens. Ett avtal som i någon mån kan öppna för att Nordirland lösgör sig på sikt. Om det ens går igenom.

”Last order, så låter det på brittiska pubar när klockan ringer och det är dags för de sista beställningen. Underhusets talman John Bercow brukar uppmana ledamöterna att lugna ned sig och ropa: ”Order”.

I dag har EU och Storbritannien kommit överens om ett nytt Brexitavtal. Det var sista chansen för Boris Johnson. Han har satt sådan prestige i att Storbritannien ska lämna EU den sista oktober, alltså om två veckor. Det ska ske till vilket pris som helst: ”do or die”.
Men strategin har så här långt misslyckats. Underhuset har röstat igenom en lag som kräver att premiärministern ska begära att Brexit skjuts upp. Parlamentet har också backats upp av Högsta domstolen. Boris Johnson kan inte runda underhuset utan ett avtal måste passera parlamentarikerna, folkets utsedda ombud.
Så enda möjlighet för Boris Johnson att leverera det löfte han i så hög grad blev vald på, var väl att få till ett nytt avtal med EU. Den politiska pressen på den brittiska regeringen var därför betydande. De svårförutsägbara konsekvenserna av ett avtalslöst Brexit har förstås spelat in. Skulle det kunna skapa en nedåtgående spiral för den europeiska ekonomin. Varken EU eller Storbritannien ville väl stå med skammen att ha kraschat relationerna mellan unionen och United Kingdom (UK) för lång tid.

Det lär bli en av de mest dramatiska och avgörande omröstningarna i det brittiska underhuset på mycket lång tid.

Vad är då skillnaden mellan den nya överenskommelsen och Theresa Mays avtal som förkastats av underhuset flera gånger? Kärnfrågan är gränsfrågan mellan Nordirland och Irland. Problematiken med Theresa Mays avtal var att kontroll av varor och personer vid gränsen skulle skjutas på framtiden med förhoppningen att smarta tekniska lösningar skulle göra det möjligt för Storbritannien och därmed Nordirland att lämna EU utan att det blev en hård gräns mot Irland. Om inte detta skulle vara möjligt förband sig Storbritannien vara kvar i tullunionen. Nödlösningen eller denna ”backstop” blev ett rött skynke för alla de som ville lämna EU. Därför föll förslaget i underhuset.

Det nya avtalet innebär att Nordirland både är kvar i EUs inre marknad och i det brittiska tullområdet. Det blir upp till Nordirlands parlament att slutligen avgöra hur länge denna lösning ska bestå.

Man kan diskutera vilken lösning som är bäst för UK. Mays avtal sköt frågan på framtiden och innebar att parterna köpte tid. Johnsons dagsfärska avtalsförslag kan däremot i någon mån sägas öppna för att Nordirland lösgör sig från Storbritannien på sikt. Det kan säkert sticka många konservativa imperialister i ögonen.
Därför är det väntat att nordirländska Unionistpartiet DUP som över allt annat vill vara en del av Storbritannien (och inte Irland) redan sagt nej till avtalet. För avtalet måste passera underhuset. På lördag kommer underhuset att rösta. Det lär bli en av de mest dramatiska och avgörande omröstningarna i det brittiska underhuset på mycket lång tid.

Kommer parlamentet att säga ja eller nej? Det som talar för ja är att pressen kommer att vara stor på att äntligen lösa problemet. En stor majoritet lämna Brexitprocessen bakom sig och komma vidare och ta i itu med andra politiska frågor.
Men Boris Johnsons regering har inte en majoritet av ledamöterna bakom sig. Så han måste vinna över ett antal parlamentariker från något eller några av de andra partierna. De närmaste två dygnen kommer det att ske intensiva sonderingar och övertalningsförsök. DUP (som så här långt stött den konservativa regeringen) har alltså redan sagt nej. Liksom Labour och det skotska nationalistpartiet SNP.

Men det kan finnas enskilda ledamöter som bryter partilinjen. Liberaldemokraterna har profilerat sig som ”remainers” till varje pris. Sedan har vi ett antal toryledamöter som Johnson själv uteslutit från den konservativa parlamentsgruppen. Det som talar emot ett ja på lördag är att Boris Johnson den senaste ägnat sig åt att bränna så många broar både i sina egna led som på motståndarsidan. Deras vilja att ge honom en politisk seger är förmodligen något begränsad. Detta är också politik på hög – eller låg – nivå. Politik är en inte alltid helt logisk verksamhet. Därför är utgången högst osäker. Men rent matematiskt politiskt pekar det just nu på ett nej. Och att Boris Johnson tvingas be EU om ytterligare en förlängning enligt underhuset beslut. I så fall skulle vi få ännu ett kapitel i denna långa Brexitföljetong. Då väntar med all säkerhet ett parlamentsval under senhösten. Med ett nytt parlament kommer den här frågan att avgöras av en ny konstellation parlamentariker. Boris Johnson hoppas att det brittiska folket ska rösta fram ett underhus med starkt stöd för Brexit. I så fall blir det kanske ett utträde vid årsskiftet i stället. Kanske röstar de i så fall igenom dagens avtal eller så blir det en hård Brexit.

Om inte det brittiska folket mot alla odds röstar fram politiker som vill stanna i EU.

För eller senare lär det nog ändå hända, att Storbritannien lämnar EU. Jag tror nog att det blir lite senare.