Ledare Kriget kräver att vi lärt oss av läxan från 2015. Det krävs samordning och effektivitet, och då kan en majoritet i riksdagen av ängslan inför valet inte blockera de nödvändiga åtgärderna.
Om prognoserna träffar rätt börjar omkring 30 000 ukrainska barn i svensk skola de närmaste månaderna. Runt om i landet arbetar kommun- och skolledningar febrilt för att sy ihop ett värdigt mottagande i tid. Inte utan problem. I dag har Sverige exempelvis bara 16 modersmålslärare i ukrainska, 189 i ryska.
Hittills har 21 000 ukrainare sökt skydd i Sverige och 9 000 fått uppehållstillstånd med stöd av EU:s massflyktsdirektiv. Migrationsverkets huvudscenario är 76 000 ukrainska krigsflyktingar det närmaste halvåret. Men eftersom läget förändras mer eller mindre dagligen kan antalet bli betydligt fler.
Nu handlar det om att fixa boende och logi, möjlighet till jobb och grundläggande vård, visst ekonomiskt bistånd och inte minst en skolgång för barnen. Från alla hörn av det offentliga Sverige hörs samma mantra: det måste bli rätt den här gången. Det stora antalet flyktingar från kriget i Syrien 2015 blottade sprickorna i det svenska mottagningssystemet.
Synen på mottagandet följer ideologiska linjer
Kalkylen för vad mottagandet kostar varierar kraftigt – från 9 till 30 miljarder kronor. Redan nu har migrationsminister Anders Ygeman meddelat att ”en avsevärd del” av kostnaden för mottagandet ska plockas ur biståndsbudgeten.
Synen på mottagandet följer ideologiska linjer. Intresseorganisationen Företagarna skrev nyligen att lösningen är urholkad trygghet på arbetsmarknaden. Sverigedemokraterna har, uppenbart klämda av en opinion som vill hjälpa de ukrainska krigsflyktingarna, tvingats acceptera att Sverige drar sitt strå till stacken. Men, har Jimmie Åkesson betonat, ukrainarna ska inte integreras.
I den bästa av världar hade riksdagen klubbat reformer som garanterar mottagandet genom att fördela resurser och rusta kommunerna. Men det kommer med all sannolikhet inte gå i lås. Regeringen saknar en majoritet i riksdagen, oppositionens ängslan inför valet gör att nya reformer riskerar att blockeras.
Ska ekvationen gå ihop, mottagandet bli effektivt och värdigt, krävs större krav på alla länkar i den svenska myndighetskedjan. Exempelvis: genom att fristående skolor axlar ett lika stort ansvar som kommunala; att kostnaden för flyktingboenden inte blir storvinster i fickorna på oseriösa aktörer; att näringslivet och civilsamhället matchar retoriken och bidrar till att lösa pusslet.
I slutändan handlar mottagandet om två delar. För det första att de som flyr krigets fasansfulla mörker får möjligheten till trygghet och säkerhet. Alldeles oavsett om de stannar i Sverige eller återvänder till Ukraina. För det andra att mottagandet förankras så att det har folklig legitimitet.
Människor måste helt enkelt känna att resurserna används på rätt sätt. Med störst nytta. Först då är det möjligt att koppla samman ett rättvist och rättssäkert mottagande med reformer som ökar jämlikheten i hela samhället. Både för de som föds i Sverige – och för de som tar sig hit.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
