Det finns idag ingen motsättning mellan anställda och frilansare. Genom att solidariskt arbeta tillsammans skapas en större förhandlingskraft för att kunna förbättra villkoren för alla som jobbar, skriver Victoria da Silva, ordförande Journalistförbundets frilansdistrikt, Frilans Riks, och Jonas Nordling, ordförande Journalistförbundet.
I USA finns det idag mer än 50 miljoner frilansare, och de utgör 35 procent av den totala arbetskraften. Även på den svenska arbetsmarknaden arbetar allt fler med tillfälliga uppdrag (»gig«).
Företag väljer i ökande grad att anlita frilansare i stället för att anställa ytterligare personal. En viktig drivkraft för tillväxten i »gig-ekonomin« är företagens vilja att konkurrensutsätta jobben utanför kollektivavtalens ramar, för att sänka sina kostnader. Frilansare används som billigare ersättning för anställda snarare än som ett komplement.
»Gig-ekonomin« är inget nytt i mediebranschen. Enligt statistik från SCB har andelen tidsbegränsat anställda journalister ökat från cirka 10 procent till omkring 15 procent de senaste 25 åren. Idag är också 15 procent av de yrkesaktiva medlemmarna i Journalistförbundet frilansare — en ökning från 12 procent 2005, 11 procent 1995 och 7 procent 1985.
Låga frilansarvoden leder även till sämre villkor för de anställda.
Frilansare har inte anställningsavtal där arvode och villkor regleras genom kollektivavtal, det avgörs i stället genom direkt förhandling mellan uppdragsgivare och uppdragstagare. Och arvodena är ofta låga. Hälften av frilansjournalisterna får ut mindre än 15 000 kronor i månaden efter skatt. Det genomsnittliga arvodet per arbetad timme har minskat de senaste åren. Nästan en tredjedel av arvodena understiger det som motsvarar avtalad lägstalön bland anställda journalister.
Det är ofta köparens marknad, många frilansare accepterar de låga arvodena för att överhuvudtaget få jobb. Låga frilansarvoden leder även till sämre villkor för de anställda.
Men villkoren går att förbättra. De senaste veckorna har samarbeten mellan Journalistförbundets arbetsplatsklubbar och frilansklubbar lett till två viktiga framgångar för att motverka villkorsförsämringar för frilansare:
Arvodena för de journalister som frilansar för Sydsvenskan/Helsingborgs Dagblad har höjts med 5 procent. Dagens Nyheter kommer att betala de tjugotal frilansande rikskorrespondenter — som nu rekryteras för att förstärka lokalbevakningen i landet — enligt Journalistförbundets Frilansrekommendation.
En kombination av nätverksaktioner från Journalistförbundets frilansklubbar, initiativ från individuella frilansare och mer formella förhandlingar där arbetsplatsklubbarna har suttit ner med arbetsgivarna, har gett dessa resultat.
1976 träffade Journalistförbundet ett frilansavtal som skulle ge även uppdragstagare skälig trygghet vad gäller till exempel betald uppsägningstid när stadigvarande frilansuppdrag avbryts. Frilansavtalet gav också, bland annat, arbetsplatsklubbarna inom dagspressföretag rätten att förhandla för frilansares villkor. Frilansavtalet förnyades så sent som 2015, med Journalistförbundets motpart Medieföretagen i Almega.
Även om rätten för arbetsplatsklubbar att förhandla för frilansars villkor endast gäller för dagspressbranschen, finns det inom andra områden möjlighet att via 38 § i MBL verka för skäliga villkor för frilansare. Vi tror att fler fackliga organisationer skulle tjäna på att utnyttja och utveckla dessa förhandlingsregler.
För att skapa en ekonomiskt och socialt hållbar gig-ekonomi behövs:
Stärkta möjligheter för arbetsplatsklubbar att ha insyn i villkoren för underleverantörer och att kunna stötta frilansare vid förhandlingar med arbetsgivaren.
Fortsatt utveckling av »kollektiva« frilansavtal som motverkar prisdumpning under minimilönerna.
Neutrala verktyg som grund för att förhandla om frilansarvoden och göra dem jämförbara med lön. (Journalistförbundet har tagit fram ett sådant – Frilanskalkylatorn.)
Anställda och frilansare som fortsätter gå samman för att företräda gemensamma intressen.
Det finns idag ingen motsättning mellan bra villkor för frilansare och bra villkor för anställda. Genom att solidariskt arbeta tillsammans utan att ta hänsyn till företagsorganisationens gränser skapas en större förhandlingskraft för att kunna förbättra villkoren för alla som jobbar.
Victoria da Silva, ordförande Journalistförbundets frilansdistrikt, Frilans Riks och Jonas Nordling, ordförande Journalistförbundet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
