debatt Försäkringskassan behöver bli en mer stöttande myndighet som tar ett större ansvar för den enskildes väg genom hela sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, skriver Miljöpartiets talesperson för socialförsäkringsfrågor Mats Berglund.
Sverige har en lång historia av starka försäkringssystem som träder in den dagen då något händer. I de allra flesta fallen fungerar det bra, men som politiker möts jag alltför ofta av exempel på motsatsen.
Jag möter exempel där människor hamnar i kläm mellan de olika trygghetssystemen, där arbetslöshetsförsäkringen inte alltid fångar upp en människa där sjukförsäkringen lämnar henne. Där människor blir utförsäkrade eller nekade sjukpenning trots att arbetsförmågan är så pass nedsatt att det helt enkelt inte går att arbeta. Jag ser exempel där rehabiliteringen inte är anpassad till den enskildes förutsättningar och alltför många vittnar om att de känner press och misstro, snarare än stöd och tillit.
Ytterligare ett mörkt moln på himlen har kommit i spåren av coronapandemin. När sjukvården kraftsamlar för de många coronapatienterna har operationer och vårdinsatser ställts in eller skjutits upp. Det riskerar att utförsäkra ytterligare en stor grupp sjuka – den som varit sjukskriven i mer än 180 dagar kan man gå miste om sjukpenningen vid inställd operation. Så ska det inte vara.
På sikt vill vi ersätta dagens system med ett sammanhållet skyddsnät för både den som förlorat sitt arbete och för den som blivit för sjuk för att arbeta.
Vi behöver anpassa regelverket efter rådande läge, men också stärka våra sjukförsäkringssystem på längre sikt. När alliansregeringen 2008 drev igenom de drastiska förändringarna av sjukförsäkringen var Miljöpartiet starkt emot det. Rehabiliteringskedjan med hårda tidsgränser för kontroll och en bortre parentes såg vi som ett feltänk som borde bytas mot tidsstationer för stödinsatser. Det anser vi fortfarande.
På sikt vill vi ersätta dagens system med ett sammanhållet skyddsnät för både den som förlorat sitt arbete och för den som blivit för sjuk för att arbeta. Vi kallar det Arbetslivstrygghet. Men stora reformer tar tid, och vi behöver göra förändringar här och nu.
Sjukförsäkringsutredningen under ledning av Claes Jansson har nyligen lämnat sitt slutbetänkande. Tillsammans med ytterligare en utredning, ledd av Mandus Frykman, om en välfungerande sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess har dessa delbetänkanden flera viktiga och bra förslag. Förslagen handlar om att öka kvaliteten i bedömningarna så att färre utförsäkras eller nekas sjukpenning, om en mer flexibel övergång till prövning mot hela arbetsmarknaden, om att lätta på regelverket för personer som närmar sig pensionsålder, om mer flexibla regler för rehabiliteringen och om tryggare villkor i den växande marknaden för timanställningar och tillfälliga arbeten. Sammantaget anser jag att detta är viktiga förslag till förbättringar på ett mycket problematiskt område. Miljöpartiet vill se ett genomförande av de här förslagen.
Vidare behöver Försäkringskassan bli en mer stöttande myndighet som tar ett större ansvar för den enskildes väg genom hela sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Det blir tungt för den enskilde att bära den komplicerade administrationen själv. “Det krävs att man är frisk för att vara sjuk” är ett uttryck som återkommer hos många som beskriver sjukskrivningsprocessen. Oron för Försäkringskassans bedömning och rädslan för att stå utan försörjning riskerar faktiskt göra en ännu sjukare, det gäller i synnerhet den vars sjukdomstillstånd är stressrelaterat.
Sverige behöver ett sjukförsäkringssystem som ger trygghet vid sjukdom, ekonomisk ersättning för den som inte kan arbeta, och stöd på vägen tillbaka till friskhet och arbete. Det krävs för att vårt välfärdssamhälle ska vara långsiktigt hållbart.
Mats Berglund
riksdagsledamot och talesperson för socialförsäkringsfrågor (MP)
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
