Emma Tonnes och Christina Hultqvist

debatt När unga vuxna, som inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden, drabbas av cancer blir bristerna i det sociala skyddsnätet tydliga. Det är inte acceptabelt att cancersjuka ska behöva skuldsätta sig för att klara av sin sjukdom och behandlingar, skriver företrädare för Ung Cancer.

Det hävdas stolt att Sverige är ett tryggt och jämlikt land, även för den cancersjuka. Vi skulle säga att det beror på vem man är och vart man kollar. Sedan länge har socialförsäkringssystemet fått statuera ett tydligt exempel på hur man förklätt ideologiska tankar i byråkratiska ord. Istället har en godtycklig definition av “rättvisa” skapats av Försäkringskassan.

Idealpersonen inom socialförsäkringssystemet har haft en felfri skolgång och arbetat direkt efter gymnasiet tills pensionen. Var man sjuk var det kortvarigt och utan kroniska efterföljder. Majoriteten av befolkningen har nog svårt att leva upp till det idealet. Särskilt om du är ung vuxen och har cancer. I Sverige drabbas 800 unga vuxna av cancer varje år. Ändå är det en osynlig grupp i debatten om sjukförsäkringen.

Ung Cancer har dagligen kontakt med unga cancerdrabbade som möts av misstänksamhet, avslag, låga ersättningar och bristfälliga utredningar hos Försäkringskassan. Inte ens läkarutlåtanden biter på bedömningarna om sjukersättning; akut lymfatisk leukemi, hodgkins lymfom, pseudomyxoma peritonei. Detta är namn på olika cancerformer som i flera enskilda fall styrkts av läkarintyg att man är så sjuk att man saknar arbetsförmåga.

Försäkringskassan blev 2005 en statlig myndighet och har därmed utifrån förvaltningslagen en serviceskyldighet. Det innebär inte att man ska vara en avslagsmaskin som hålls igång av målsättningar att formellt sänka sjuktalen.

Serviceskyldigheten ska vara till fördel för varje individ som kontaktar Försäkringskassan. Att ta sitt fulla utredningsansvar och utreda de faktiska omständigheterna borde vara en självklarhet. Istället tvingas den sjuka att överleva med låg eller ingen ersättning alls.

Hyra, mediciner, proteser, peruker, inlägg och taxiresor gör att unga skuldsätts med lån för att ha råd att vara cancersjuk.

En sjukskrivning ska grundas utifrån läkarens goda kännedom om patientens funktionstillstånd, arbetssituation och arbetsförmåga. Utifrån hälso- och sjukvårdens medicinska underlag och utlåtande ska det beslutas om huruvida man har rätt till ersättning. Något annat vore outgrundligt. Trots det återfinns en generös tolkning av begreppet ”sjukdom” där Försäkringskassan verkar ligga före den medicinska sakkunskapen.

Men vi har ett ytterligare, om än större problem – unga som inte ens nås av sjukförsäkringen. Är man 22 år, mitt i livet och cancersjuk har man inte hunnit etablerat sig i samhället. Man saknar skyddsnät i form av ekonomisk trygghet och ett stabilt socialt sammanhang. Unga studerar, har atypiska anställningar eller har inte hunnit arbeta tillräckligt för att ha rätt till SGI. Hyra, mediciner, proteser, peruker, inlägg och taxiresor gör att unga skuldsätts med lån för att ha råd att vara cancersjuk.

Ekonomisk stress påverkar allmänna hälsotillståndet. Det borde likaväl finnas förståelse för att cancer i ung ålder också medför negativa sociala risker som påverkar tillfrisknandet. Några tecken på att Försäkringskassan och politikerna tagit detta förnuft till fånga när man talar om hur man skapar ”samhällsnyttiga medborgare” har vi inte sett. Signalerna från myndigheten och politikerna är tydligt – unga ska känna sig skyldiga till cancern.

Det är ingen fel på probleminsikten om sjukförsäkringen. Försäkringskassans situation är helt klart konstaterad – katastrofal. Men att hitta lösningar har däremot visat sig vara svårt. Sveriges politiker, det är dags att ni börjar se unga vuxna med cancer som en egen grupp och som dessutom inte nås av sociala skyddsnätet. Det är också dags att ni börjar bygga in en egenskap i Försäkringskassans system som stavas moral.

 

Emma Tonnes, generalsekreterare Ung Cancer

Christina Hultqvist, medlemskoordinator och socionom Ung Cancer