Bra att romerna fått upprättelse. Men flera frågor om Skånepolisens registrering av romer kvarstår, skriver Thomas Hammarberg, nätverket för utsatta EU-migranter.
Tingsrättens beslut att romer hade registrerats av Skånepolisen på etnisk grund välkomnades av romska grupper över hela landet. »Äntligen upprättelse«, var en kommentar.
Dagens Nyheters avslöjande 2013 sände chockvågor inom den romska befolkningen. Minnen från tidigare registreringar väcktes till liv, registreringar baserade på rasbiologiska teorier eller syftande till en repressiv assimileringspolitk. På trettio- och fyrtiotalen började deportationer och massmorden i Europa med just registreringar.
Det blev inte bättre av att Skånepolisen först blånekade om registrens existens och senare menade att dessa var ett helt rimligt instrument i polisarbetet. En talesperson anklagade till och med DN för att ha uppmuntrat rasism genom avslöjandet.
Tyvärr tyder mycket på att registrerandet faktiskt skulle ha fortsatt om det inte avslöjats.
Till slut kom en ursäkt från polisen genom den då nytillträdde rikspolischefen Dan Eliasson. Men ännu kvarstår frågor om polisens agerande. En gäller hur uppgifterna till registren faktiskt samlades in – etnicitet markeras ju inte i folkbokföringen.
Vi vet att så kallade familjeträd ritades upp, i vilka såväl över tusen barn och åtskilliga avlidna personer skrevs in. Personer gifta med romer togs också med. Men hur tog polisen in uppgifter om de drygt fyra tusen personerna?
Det finns också skäl att analysera hur de rättsvårdande organen reagerade på avslöjandet.
Åklagaren påpekade vissa fel i själva hanteringen av uppgiftsinsamlingen. Han betecknade problemen som »systemfel« men avstod från att väcka åtal.
Säkerhets och integritetsnämnden, SIN, drog slutsatsen att hanteringen varit olaglig i flera avseenden. Till exempel hade ingen distinktion gjorts mellan misstänkta och andra, det hade varit oklart vilka som hade tillgång till registret och det hade inte noterats vilka som använt det.
Samtidigt menade SIN att man inte kunde tala om etnisk registrering eftersom det hela börjat med en undersökning om en våldsam konflikt mellan två romska familjer i Staffanstorp. SIN borde ha klargjort att det som började som en polisiärt motiverad notering av vissa misstänkta personer urartade i en registrering på etnisk grund. Tusentals personer utan minsta relation till de ursprungligen misstänkta fördes in i registret.
JO menade att det fanns en etnisk dimension i registreringen men avstod från att rapportera ansvariga till Statens ansvarsnämnd. När frågan ändå, efter rikspolischefens anmälan, till slut kunde tas upp i den nämnden var förseelserna redan preskriberade. Ingen av de inblandade bakom denna skandal har tydligt hållits anvarig.
Vi kan välkomna tingsrättens dom. Men också fundera över att den behövdes innan själva karaktären av denna registrering blev officiellt erkänd.
Vad hade hänt utan Niklas Orrenius journalistiska insats? Vad hade hänt om inte Civil Rights Defenders gått till domstol?
Thomas Hammarberg, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter 2006–2012, nätverket för utsatta EU-migranter
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
