Skanska vill med anledning av ledaren om Nya Karolinska i Dagens Arena ge följande kommentar:
Offentliga projekt är våra gemensamma pengar och det är därför viktigt att vi diskuterar hur det görs på rätt sätt.
På Skanska anser vi att det är en nödvändig debatt i en sund demokrati. Tyvärr har debatten bitvis präglats av en del felaktigheter och missförstånd. Vi vill därför bidra med några fakta i de delar som rör oss och vår samarbetspartner.
Avtalet om att bygga och driva NKS är ett fast-pris avtal. Det har inte blivit dyrare. Byggkostnaden är 14,5 miljarder. Som en del av OPS-avtalet har vi förbundit oss att sköta drift och underhåll för sjukhuset fram till 2040 till en fast kostnad.
Denna fasta totalkostnad för OPS-avtalet, alltså byggkostnaden, finansieringen och drift- och underhåll, är 52 miljarder. Till det kommer kostnaden för medicinteknisk utrustning och inredning, men den ligger utanför vårt avtal.
Vad gäller frågan om skatt för projektbolaget är Skanska en svensk investerare som betalar skatt i Sverige. Vår partner Innisfree samordnar utländska investeringsfonder, i huvudsak pensionsfonder, som betalar skatt i de länder där de har sin skattemässiga hemvist.
NKS är sannolikt ett av Sveriges mest genomlysta offentliga projekt. Avtalet är en offentlig handling och landstinget har full insyn i våra finansiella kalkyler.
Vänliga hälsningar,
Ulf Norehn, vd för SHP (Swedish Hospital Partners)
Svar: Summorna beror på hur man räknar
Avtalet om att bygga och driva Nya Karolinska Sjukhuset har granskats av ett antal medier. De uppgifter som lyfts där och på andra håll om skatteupplägg, räntesnurror, skenande kostnader är också en del av den offentliga berättelsen om världens förmodligen dyraste sjukhus.
I sin ledare skriver Björn Elmbrant bland annat att slutsumman med alla kringkostnader blir 61 miljarder. Och enligt SvD skenar notan även genom att man plockat bort kostnader som tidigare fanns i huvudavtalet.
Huvudargumentet för att landstinget använde sig av den inte tidigare testade så kallade OPS-modellen, där även privat finansiering och drift av sjukhuset ingår, var att man ville slippa fördyringar.
Enligt landstinget är slutnotan för att bygga och utrusta Karolinska beräknad att hamna på 22,8 miljarder. De uppger exempelvis att ett antal byggnader ligger utanför OPS-avtalet.
Om man räknar in samtliga kostnader för sjukhuset, alltså även finansiering, service/drift, underhåll med mera, så kommer sjukhuset alltså att kosta omkring 61 miljarder kronor fram till 2040.
Liv Beckström, tf chefredaktör Dagens Arena
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
