debatt Utvecklingen mot en breddad rekrytering till högskolan har fastnat. Att snart fem år av socialdemokratiskt ledda regeringar inte lett till ett återställande av högskolebehörigheten på samtliga gymnasieprogram är för dåligt, skriver Jakob Stone från S-studenter.
Kärnan i den socialdemokratiska utbildningspolitiken har alltid varit att den som är begåvad men fattig ska ha samma chans. Trots detta har utvecklingen mot en breddad rekrytering till högskolan i princip stått still de senaste åren, vilket fastslås i UHR:s rapport Kan excellens uppnås i homogena studentgrupper?. Dagsfärsk statistik från UKÄ pekar åt samma håll. Det är ett misslyckande. S-studenter presenterar därför ett antal förslag för att fler ska kunna inleda och slutföra sina studier.
Vägen till högskolan börjar inte med att gå in på Antagning.se och söka till en utbildning. Hela utbildningskedjan måste stärkas för att fler ska kunna studera. Studie- och yrkesvägledningen i grundskolan behöver utvecklas för att elever ska få upp ögonen för högre utbildning. Att snart fem år av socialdemokratiskt ledda regeringar inte lett till ett återställande av högskolebehörigheten på samtliga gymnasieprogram är samtidigt för dåligt.
Det måste också skapas fler vägar in till högskolan. I dagsläget baseras intaget i stort sett helt på gymnasiebetyg eller resultat på högskoleprovet. Systemet behöver uppdateras för att den med sämre studieresultat ska få en andra chans, utan att behöva lägga hundratals kronor på högskoleprov. Ett första steg är att gå vidare med Tillträdesutredningens förslag om behörighetsprov. I framtiden bör även andra urvalsmetoder såsom arbetslivserfarenhet utredas och tas fram.
Den otrygghet som präglar studietiden drabbar särskilt studenter från studieovana hem.
Fler ska inte bara börja plugga, utan även kunna slutföra studierna. Den otrygghet som präglar studietiden drabbar särskilt studenter från studieovana hem. Oro för att pengarna inte ska räcka månaden ut och för att det är för sent att byta utbildning. Antalet terminer med studiemedel bör därför utökas och åldersgränsen för studiemedel höjas. Det handlar om att våga påbörja en längre utbildning, eller tillåtas ändra bana under studiernas gång. Vem förutom ett akademikerbarn vet att den vill bli jurist vid 19 års ålder?
Flertalet undersökningar från CSN visar att studenter från studieovana hem i högre grad avstår från att ta studielån. Rädsla för livslång skuldsättning hindrar unga både från att plugga vidare, eller att studera till välfärdsyrken med lägre löner. S-studenter vill därför att ta efter den danska modellen, där bidragsdelen av studiemedlet höjs från 33 till 50 %. I en inledande fas bör lån- och bidragsveckorna separeras. Den som bara tar ut studiebidraget bör inte också förlora sina låneveckor.
Vem du är, var du kommer från eller hur du definierar dig själv ska inte avgöra ifall du väljer att plugga vidare. När människor tillåts bryta ny mark genom att bli den förste i familjen att läsa vid universitetet blir dessa inte bara en inspiration för andra, utan allas utbildning tjänar på det. Bildning och kunskap sprider sig som ringar på vattnet från studenterna vilket bidrar till hela samhällets välmående och utveckling. Nu är det dags att vår socialdemokratiska regering öppnar vägen till kunskap för fler. För det är så vi verkligen bygger ett starkare samhälle.
Jakob Stone
Utbildningspolitisk talesperson, S-studenter
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
