DEBATT Barns försäkringsskydd ska inte avgöras av vilken kommun man bor i. Det är hög tid att införa nationella riktlinjer för en likvärdig skolbarnsförsäkring. En uppgift SKL borde axla, anser Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef hos försäkringsfacket Forena.
De senaste veckorna har drygt en miljon svenska grundskoleelever haft skolstart. De flesta av dessa barn är försäkrade dygnet runt via kommunens skolbarnsförsäkring. Men inte alla. En färsk kartläggning från fackförbundet Forena visar att 35 av Sveriges 290 kommuner valt att inte försäkra sina grundskoleelever på fritiden, utan endast under skoltid. Totalt handlar det om 54 800 elever.
De kommuner som valt bort att försäkrar grundskoleeleverna på fritiden finns utspridda över hela landet, vilket gör dem svåra för föräldrarna att hålla koll på. En intervjuundersökning som Ipsos genomfört på uppdrag av Forena visar att hela 52 procent av föräldrarna är osäkra på om skolbarnsförsäkringen gäller dygnet runt eller endast under skoltid.
Det är allvarligt. För ett oförsäkrat barn som råkar ut för en skada som gör att barnet förlorar sin framtida arbetsförmåga väntar nämligen en framtid i livslång fattigdom. Eftersom det statliga socialförsäkringsskyddet huvudsakligen är uppbyggt för att täcka inkomstbortfall, får barn endast den lägsta ersättningen från Försäkringskassan. I år uppgår den till 12 920 kronor per månad efter skatt – en nivå som ligger strax under fattigdomsgränsen i Sverige.
Med en skolbarnsförsäkring som gäller även på fritiden kan en kompletterande ersättning för ekonomisk invaliditet utbetalas, som vanligtvis ligger på drygt 1,4 miljoner kronor. Det höjer den sammantagna ersättningen till 14 920 kronor per månad under de följande 60 åren.
För våra barns skull – lyssna på föräldrarna och låt inte barns försäkringsskydd avgöras av var man bor.
Genom skolbarnsförsäkringen tillförsäkras barn alltså en anständig levnadsstandard om de skulle råka ut för en riktigt allvarlig olycka. Kommunerna har förvisso ingen skyldighet att försäkra sina elever, men har gjort det frivilligt sedan 1950-talet. Till en början var eleverna endast försäkrade under skoltid, men successivt har dygnet runt-försäkring blivit det vanligaste. Eftersom fritiden är den mest olycksdrabbade tiden i barns liv borde valet att välja heltidsförsäkring vara enkelt för kommunerna. Särskilt då det innebär en extrakostnad på 40 – 50 kronor per elev och år.
Eftersom 35 kommuner i Sverige trots allt väljer bort att försäkra sina grundskolelever på fritiden föreslår Forena att nationella riktlinjer för en likvärdig skolbarnsförsäkring införs. En uppgift som lämpligen SKL ska axla. Riktlinjerna bör utgå från att försäkringen gäller dygnet runt, samt redogöra för vilka försäkringsmoment, ersättningsbelopp och avtalstider som krävs för en skolbarnsförsäkring av god kvalitet.
Detta har starkt stöd hos Sveriges föräldrar. Forenas undersökning visar att 9 av 10 föräldrar vill att kommunerna ska ha en lagstadgad skyldighet att teckna skolbarnförsäkringar som ger ett likvärdigt skydd oavsett i vilken kommun man bor. Lagstiftningsvägen är emellertid långsam. Snabbaste alternativet är istället att SKL samlar alla Sverige kommuner kring gemensamma riktlinjer för skolbarnsförsäkringen.
För våra barns skull – lyssna på föräldrarna och låt inte barns försäkringsskydd avgöras av var man bor.
Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef hos försäkringsfacket Forena
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.