För att stoppa uppvärmningen måste det fossila ersättas och skogsprodukterna har redan gjort det, skriver Mats Bladh i en avslutande kommentar till debatten om skogsbruk och kyrkans skogsutredning.
Jan Bengtsson skrev den 12 februari ett svar på mitt föregående svar till honom om kyrkans skogsutredning, en utredning vars remisstid går ut den 25 februari.
För det första så har jag inte bytt utgångspunkt. Kyrkans skogsutredning var utgångspunkten i mitt genmäle. Min poäng var att jag inte skrivit på någon annans uppdrag eller i någons intresse. Det gäller också den skuggutredning som initierades av personer inblandade i kyrkans skogsförvaltning och som gjorde utredaren upprörd.
Sedan dess har jag kunnat ta del av skuggutredningen och funnit hård kritik som sätter kvaliteten på kyrkans utredning i fråga.
Professor Bengtsson och jag är både bekymrade och ödmjuka inför vilka konsekvenserna blir på skogen av den pågående klimatförändringen
För det andra kritiserar jag den inramning som görs, där skogsprodukternas nytta helt sonika lämnas utanför bilden. Bengtsson, liksom många andra, studerar skogens olika nyttor men slutar sina studier vid avverkningen. För att stoppa uppvärmningen måste det fossila ersättas och skogsprodukterna har redan gjort det. Inom fjärrvärmeproduktionen, till exempel, ökade biobränslena från 5 till 40 TWh, medan fossila bränslen minskade från 14 till 2 mellan 1990 och 2022. Om fjärrvärmen använt samma fördelning mellan bio- och fossilbränslen som 1990 hade utsläppen varit nästan tre gånger så höga 2022.
Till helheten hör också vårt behov av kortlivade produkter som toapapper, att Miljöpartiet har utomordentligt lågt stöd på landsbygden vilket drabbat även Socialdemokraterna, något som Stefan Svallfors beskrivit i Retur Överkalix, och att vi behöver biodrivmedel som övergångslösning till dess elbilarna blivit överkomliga i pris. Professor Bengtsson kunde ha valt att hjälpa till i folkbildningen genom att framhålla den fundamentala skillnaden mellan biogen och fossil koldioxid. I stället tar han fram fyra artiklar som alla fokuserar på ekosystemtjänster i skogen, inte vad som händer utanför.
Nu hävdar Bengtsson att om man låter träden bli äldre innan de fälls så kan man öka skogens tillväxt, klimatnytta och andra skogliga värden. Den åsikten att längre omloppstider skulle medge ökad skogsproduktion är helt unik, och borde framföras till kyrkans utredare. Men i en av artiklarna framförs något annat: ”… an extended rotation length would increase the levels of several ESs [ecosystem services], though at the expense of reduced tree biomass production”.
För det tredje kan jag konstatera att professor Bengtsson och jag är både bekymrade och ödmjuka för vilka konsekvenserna blir på skogen av den pågående klimatförändringen. Det verkar som om den kommer att må sämre, ge färre nyttor, och vetenskapen är än så länge rådvill vad man kan göra med ett så trögt ekosystem som skogen där möjligheterna för experiment är begränsade. Låt mig få påminna om att jag gjorde detta till problem nummer ett i debattinläggen i både Kyrkans tidning och i Dagens Arena.
Mats Bladh
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
