Skolans uppdrag är inte att vara lönsam

gästkrönika Det är ingen myt att friskolorna dränerar den kommunala skolan på resurser och resursstarka elever. Detta står svart på vitt i offentliga handlingar, som är tillgängliga för alla att läsa, skriver Linnea Lindquist.

Marcus Larsson på Tankesmedjan Balans släppte nyligen en bok om marknadsstyrningens konsekvenser för skolan. I boken “De lönsamma” förklarar Marcus Larsson hur det kommer sig att skolor slåss om elever. Många upprörs över att aktiebolagsdrivna skolkoncerner plockar ut hundratals miljoner i vinst från skattsedeln. Men som Marcus Larsson förklarar i sin bok så är inte vinstuttaget det största problemet.

När vi tillåter att skolan är en marknad leder det till en osund relation mellan skola och vårdnadshavare/elev. De som förespråkar marknadsstyrningen hävdar ofta att Marcus Larsson och andra skoldebattörer ljuger när de säger att friskolorna dränerar den kommunala skolan på resurser och resursstarka elever. Det är inte en åsikt. Jag har de senaste veckorna läst drygt 250 kommunala delårsrapporter från utbildningsnämnder och sett att i flera kommuner skriver man att det är precis vad som sker.

Vi kan ta Sundsvalls kommun som exempel som har 36 miljoner i ytterligare effektiviseringskrav i år eftersom man måste ersätta de fristående skolorna då kommunens egna skolor har minus i budgeten. Vi kan ta ett annat exempel, nämligen Gotland som skriver i sin ekonomiska rapport att förskolan får ökade effektiviseringskrav med 1,5 miljoner på grund av att en fristående förskola etablerar sig i Visby. I Vilhelmina vill en fristående skola starta och där skriver kommunen att det skulle öka kostnaden för utbildningsnämnden med 11 miljoner. Detta står svart på vitt i offentliga handlingar, som är tillgängliga för alla att läsa.

När jag läser statistik i skolverkets databaser är det tydligt att friskolorna har ett lättare elevunderlag.

Vi har en lagstiftning i Sverige som säger att kommunala och fristående skolor ska ersättas med samma skolpeng vilket gör att om en kommunal skola har minus i budgeten så måste fristående skolor ersättas med motsvarande belopp eftersom skolpengen har ökat för de kommunala skolorna. Det system vi har idag med skolpeng är orättvist eftersom en kommun måste erbjuda skolplacering för alla sina invånare, i alla delar av kommunen och på ett skäligt avstånd från hemmet. Detta system gör, som Marcus Larsson visar i De lönsamma att den kommunala skolan är underfinansierad.

Företrädare för Internationella Engelska Skolan har vid ett flertal tillfällen hävdat att Marcus Larsson ljuger när han säger att IES får hyresrabatter av kommuner när de etablerar sig i kommunen. Vi har sett det i bland annat Trelleborg. Det är ingen åsikt att det är vad som sker. Det står i handlingar, som är tillgängliga för alla att läsa.

När jag läser statistik i skolverkets databaser är det tydligt att friskolorna har ett lättare elevunderlag. Det betyder att de har färre elever med utländsk bakgrund och fler vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning. Faktorer som vi vet påverkar elevernas skolresultat. Det gör att friskolorna dränerar den kommunala skolan på resursstarka elever. Det är inte heller en åsikt, det står svart på vitt i statistiken att det är vad som sker. Statistik som alla har tillgång till via skolverkets hemsida.

Marcus Larsson skriver i De lönsamma att vi inte kan vänta till valet 2022 med att ändra systemet eftersom tiden är knapp. Utvecklingen går snabbt och de stora skolkoncernerna expanderar i snabb takt. Alla som anser att skolan är till för eleverna, och inte för skolkoncernerna och dess aktieägare behöver hjälpa till att driva opinion för att ändra skolans styrning i grunden genom att avskaffa marknadsstyrningen.

Linnea Lindquist är rektor och skoldebattör.