Skolbibliotekarier har en nyckelroll

debatt Ett skolbibliotek med välutbildad personal kan locka fram barns läslust, nyfikenhet och forskarintresse och även hjälpa dem att orientera sig bland nya medier och i flödet av information på nätet, skriver oppositionsborgarrådet Kadir Kasirga (S).

Förra veckan presenterades delbetänkandet från utredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning. En utredning som letts av förre utbildningsministern Gustaf Fridolin.

Utredningen föreslår ett flertal åtgärder för att stärka skolbiblioteken. Bland annat att det ska finnas skolbibliotek på alla skolor som är bemannade av personal som i första hand har examen i biblioteks- och informationsvetenskaplig kompetens. Utredningen föreslår också att skolbiblioteken ska integreras i skolornas pedagogiska arbete. I en tid när de bemannade skolbiblioteken har blivit färre blir förslagen extra välkomna.

Enligt statistik från Kungliga biblioteket har bara 37 procent av de svenska eleverna idag tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Tillgången till skolbibliotek är lagstadgad men inte att de behöver vara bemannade. Det är lätt att tro att ingen skulle protestera mot att det ska finnas bemannade skolbibliotek. Men tyvärr är det inte så. Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund tillika moderat politiker, har satt sig på tvären mot förslagen och menar att det räcker med ”några lättillgängliga böcker i korridoren. Då ser man de hela tiden, till skillnad från om har de i ett specifikt rum”. Det är minst sagt en häpnadsväckande uttalande. Jag har svårt att föreställa mig att Ulla Hamilton inte känner till eller förstår vikten av skolbibliotekens konstruktiva roll för elevernas läsutveckling.

Forskningen visar att detta arbetssätt höjer elevernas studieresultat.

I kölvattnet av debatten om växande skolsegregation och kritiken mot kommersialiseringen av skolan och skolkoncernernas ekonomiska vinster blir Ulla Hamiltons uttalande ännu mer en påminnelse om att vi måste sätta våra elevers intresse och utveckling framför de privata skolkoncernernas vinst.

Samtidigt läser barn mindre idag. Läsningen och upptäckandet av litteraturen är avgörande för varje barns läsförståelse, skrivande och kritiska tänkande. Skolbibliotekarier har en nyckelroll att spela när det kommer till att öppna dörrar till litteratur och media, att upptäcka läsningens magi och skrivandets kraft. Vi socialdemokrater menar att det är viktigt att barn och unga får möta kunnig personal på sina skolbibliotek. En välformulerad skolbiblioteksplan kan bara sättas i praktik av bibliotekarier, lärare och pedagoger i skolan.

Ett bibliotek där välutbildad bibliotekspersonal samarbetar med den pedagogiska personalen kan locka fram och tillfredsställa barnens och ungdomarnas läslust, nyfikenhet och forskarintresse och även hjälpa dem att orientera sig bland nya medier och i flödet av information på nätet. Forskningen visar att detta arbetssätt höjer elevernas studieresultat. Man ska också komma ihåg att alla elever inte har tillgång till litteratur i hemmet och att elever som har det oftast gör bättre ifrån sig i skolan. De får oftast en tidigare lässtart. Därför finns det också ett kompensatoriskt värde i att ge barn som inte har tillgång till litteratur i sina hem bättre förutsättningar både i sin läsning och i det källkritiska tänkandet.

När Ulla Hamilton uttalar sig är det tydligt att hon inte tänker på barnen. Hon sätter istället de privatägda friskolornas budget före att fler barn lär sig behärska både det lästa och skrivna ordet. Det är beklagligt att se att koncerners ekonomi går före en skola med god kvalitet och våra barns framgångar.

Kadir Kasirga (S)
Oppositionsborgarråd i Stockholm Stad