Ledare Det ser rimligt ljust ut för bättre skolbibliotek, men Moderaternas förvirrade hållning oroar.
Ett förslag om att det ska bli lag på att det ska finnas bemannade skolbibliotek ser ut att kunna få stöd i riksdagen, även om det är knappt. Det går en tydlig skiljelinje mellan de gamla Januaripartierna och den nya högern. Både Liberalerna och Centerpartiet är via sina utbildningspolitiska talespersoner positiva till ett lagkrav på bemannade skolbibliotek. I Centerpartiets fall finns en reservation om att staten i så fall måste tillföra pengar, men centern har alltså inget i princip emot ett krav på bemannade skolbibliotek. Det har Kristdemokraterna och SD.
För Kristdemokraterna är det visserligen viktigt att skolbibliotek är bemannade, men inte lika viktigt som att skolhuvudmännen ska få bestämma själva. De vill därmed ha kvar dagens situation som bevisligen lett till för få bemannade skolbibliotek.
SD oroar sig för att ”biblioteken ska användas för att ifrågasätta normer och könsroller” och vill istället ”stimulera läslusten”. Ja, någon får kanske berätta för SD att det nog inte är möjligt att separera böckernas innehåll från läslusten. Vare sig eleverna läser Strindberg och Lagerlöf eller nutida ungdomslitteratur får vi nog räkna med att läsningen leder till både en och två tankar om normer och könsroller.
Moderaterna då? När Sveriges Radio frågade partierna vad de tycker om kravet på bemannade skolbibliotek svarade partiets utbildningspolitiska talesperson Kristina Axén Olin med ett uttalande där hon börjar med att ifrågasätta behovet av fysiska bibliotek, ja till och med önskar en uppluckring av bibliotekslagen. Som skäl anger hon samhällets utveckling och digitalisering. Det är en hållning som ligger nära Friskolornas riksförbund, som med samma argument ifrågasätter ”om det i lagstiftningen ska skrivas fram hur ett skolbibliotek rent fysiskt ska vara utformat”. Så långt ser det alltså mörkt ut för moderat stöd för lagkrav på bemannade skolbibliotek.
Några rader längre vänder dock Axén Olin plötsligt och pekar ut skolbiblioteksverksamheten som ”en del i en pedagogisk verksamhet med bibliotekarien som nyckelperson” och menar att det ”krävs ökad tillgång till utbildade skolbibliotekarier”.
Det är svårt att följa med i turerna. Att Moderaternas utbildningspolitiska talesperson på direkt fråga om ett utredningsförslag svarar med att både ifrågasätta fysiska bibliotek som företeelse och att kräva fler skolbibliotekarier ger ett förvirrat intryck. Skolan förtjänar bättre och partierna har haft god tid på sig sedan utredningsförslaget kom.
Förklaringen till det förvirrade intrycket ligger i att svaret från Axén Olin är ihopklippt från olika delar av en kulturmotion Moderaterna lagt i riksdagen. De stycken som ifrågasätter behovet av bibliotek handlar i motionen inte om skolbibliotek utan om vanliga kommunala bibliotek. Där framgår det tydligt att moderaterna bakom motionen vill minska kraven på kommunerna att tillhandahålla fysiska folkbibliotek. Däremot har de i ett senare avsnitt i motionen en mycket mer positiv syn på skolbibliotek.
Det är förstås oroväckande att ett av riksdagens största partier behandlar viktiga utredningsförslag på det här sättet. Risken med klipp-och-klistra är att sammanhanget går förlorat, men svaret illustrerar också den konflikt som går genom dagens höger. På ena sidan står en nyliberal och ofta tekniktroende falang som slåss för mindre offentliga åtaganden och mer marknadslösningar. De ser digitalisering som ett verktyg för både och. På den andra sidan står de bildningskonservativa. Låt oss hoppas att den senare står starkast när frågan om lagkrav på skolbibliotekarier behandlas.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
