Gästkrönika När vi sorterar elever i olika skolor påverkar det deras språkutveckling och deras möjlighet till fullständiga betyg. Men främst påverkar det samhället när klyftorna ökar, skriver Linnea Lindquist.
Du ser trött ut Adam, hur mår du?
– Jag är trött, jag har inte sovit bra inatt och jag hann inte äta frukost i morse.
Kom, vi går till Bamba och ber om en smörgås.
Adam är en av alla de elever som växer upp i trångboddhet, med kriminalitet i sin närhet och ofta stora svårigheter att klara av skolarbetet. Inte sällan med föräldrar som är oroliga för att deras barn sugs in i gängen.
Uppväxtvillkoren är diametralt olika för barn som växer upp i socioekonomiskt svaga och starka områden. Lika vanligt som det är för barn i starka områden att föräldrar läser för barnen, lika ovanligt är det i svaga områden. Lika vanligt som det är att barn som växer upp i socioekonomiskt starka områden har en egen säng att sova i, lika ovanligt är det i socioekonomiskt svaga områden. Jag minns så väl en elev som tog emot en bok och sa – tack, det här är min första och enda bok jag äger, jag ska läsa den varje dag. Det är inte ovanligt att den första boken barnen äger är den de får i förskoleklass, den andra bok barnen äger är den bok de får i årskurs tre.
De kriminella gängen och nätverken älskar vår ojämlika skola.
En lärare kom in på mitt rum en dag för några år sedan:
– Linnea, Fatima är borta, jag får inte tag på henne, hon har inte varit i skolan på flera dagar. Jag försöker nå familjen men utan resultat. Jag ringer socialtjänsten och får veta att de har kontakt med familjen och att vi inte behöver vara oroliga. Några månader senare får vi veta att någon har skjutit in i familjens kök och att de har lämnat området. Fatima kom aldrig tillbaka till oss.
Skolsegregationen har ökat de senaste 20 åren som en direkt konsekvens av 90-talets skolreformer. OECD har kritiserat Sverige för vår ojämlika skola vid ett flertal tillfällen, senast i december 2019 när Andreas Schleicher intervjuades i DN där han uttryckte oro för att skillnaden mellan de elever som klarar skolan och de elever som inte klarar skolan växer. Han konstaterade att skolan har blivit en marknad och att lärare blivit mer av servicepersonal. Trots att problemet är känt har det inte skett några politiska initiativ för att lösa det grundläggande problemet.
Elever som Fatima och Adam har samma rättigheter som alla andra elever, men när vi styr skolan utifrån principerna om konkurrens och kostnadseffektivitet fråntar vi dem möjligheten till likvärdig utbildning. När vi sorterar elever i tillvals- och frånvalsskolor påverkar det elevernas språkutveckling, deras möjlighet att lämna grundskolan med fullständiga betyg men främst påverkar det samhället när klyftorna ökar.
Göteborg är en segregerad stad. Det finns ett 20-tal skolor som helt saknar nyanlända elever, 18 av dem är friskolor. Av de 10 skolorna med högst andel föräldrar med eftergymnasial utbildning är 9 fristående. På Vättleskolan i Angered är 3 av 10 elever behöriga att välja gymnasieprogram, medan det är 9 av 10 på Torslandaskolan. Skolsegregationen är omfattande på riksnivå men ännu värre på kommunnivå.
Oavsett var i utbildningssystemet eleverna befinner sig finns det fler elever i friskolor med högutbildade föräldrar.
När vi tillåter att tusentals ungdomar lämnar grundskolan utan betyg skapar det en stabil rekryteringsbas för de kriminella nätverken och gängen – varje år. De kriminella gängen och nätverken älskar vår ojämlika skola.
Jag har nu skrivit en bok som ett inlägg i skoldebatten och samtidigt en uppmaning till våra styrande politiker att se bortom ideologi och se till att vi får reformer på plats som löser problemet. Skolan handlar om alla barn. För elever som Fatima och Adams skull måste vi reformera skolans styrning. Jag är övertygad om att en likvärdig skola är möjlig. Vi har skapat ett skolsystem där vissa elevgrupper misslyckas i skolan och det förstör samhället. Det är det som är den tickande bomben.
Linnea Lindquist är rektor, skoldebattör och aktuell med boken En tickande bomb, en bok om skolsegregation.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
