Boendesegregationen och det fria skolvalet skapar, förstärker och upprätthåller skolsegregationen som urholkar skolans funktion som demokratisk brobyggare.
En miljon svenska grundskoleelever har i dagarna börjat sin vårtermin. Med samma lagstadgade rätt till utbildning, men med olika förutsättningar att få tillgång till och tillgodogöra sig den.
Segregationen är stor och den bara ökar. I gårdagens Godmorgon, världen! kunde man höra hur olika länder och olika kommuner i Sverige försökt få bukt med skolsegregationen.
I USA på 1950-talet var skolorna nästan helt segregerade. 1954 slog Högsta Domstolen fast att segregationen var ojämlik och stred mot konstitutionen. Något var tvunget att göras – men vad? Man började bussa barn mellan områden för att öka integrationen.
Det blev självklart protester, precis som protesterna förmodligen kommer att höras i Göteborg där man nu beslutat sig för att bussa elever från socioekonomiskt svaga Biskopsgården till dess motsats Torslanda.
För blandade skolor är ju bra, så länge de egna barnen inte behöver blandas.
I Holland har man valt att vikta skolpengen, så att elever från svaga socioekonomiska förhållanden får en högre skolpeng.
I Nyköping valde man att hösten 2014 lägga ner kommunens fyra grundskolor och istället starta en central skola där kommunens alla elever ska ges plats. Denna Nyköpingsmodell är intressant av många skäl. Inte minst för att tjänstemän och politiker över blockgränserna har vågat ta ansvar för sina medborgare.
En kommun, eller ett land, som ser klyftorna växa mellan invånarna, som ser barnens framtidsutsikter förutbestämmas beroende på var de bor, och vilken utbildningsnivå och socioekonomisk bakgrund deras föräldrar har, måste ta ansvar för att bryta den utvecklingen.
Det har Nyköping gjort.
Det är ett demokratiskt problem när skolan är uppdelad i ”vi-och-de”. Vi har själva skapat ett marknadssamhälle där vi gör skillnad på folk och folk.
Kvalitet kostar och görs exklusivt, vare sig det handlar om bostäder eller skolor.
Det finns inga tvivel om att boendesegregationen och det fria skolvalet skapar, förstärker och upprätthåller skolsegregationen. En segregation som inte bara påverkar elevernas skolresultat, utan också urholkar skolans funktion som demokratisk brobyggare.
På en skola finns det bara eller nästan bara elever som är födda utomlands eller med föräldrar som är födda utomlands. På en annan skola finns det bara eller nästan bara elever som är födda i Sverige eller med föräldrar som är födda i Sverige, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström i Godmorgon, världen!. Hon konstaterar att det säger sig självt att det blir väldigt olika förutsättningar för eleverna att klara skolan.
Om politiker och tjänstemän menar allvar med att vilja bryta skolsegregationen måste fler våga testa modeller som i Nyköping.
Varför inte villkora karriärtjänsterna och enbart utlysa dem på skolor i socioekonomiskt svaga områden? Varför inte låta förortsskolor byta elever med innerstadsskolor för att vidga perspektiven hos elever såväl som föräldrar?
För det säger någonting om vår inställning till folk och folk när förflyttningen av elever endast diskuteras åt ett håll.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
