Skratt kostar pengar, alla barn har inte råd

Debatt Vi som samhälle måste värdera barns rätt till lek och äventyr lika högt som deras utbildning och välmående, skriver Flaktrim Hani.

Sommarlovet, årets längsta ledighet för barn, borde vara en tid fylld av skratt, äventyr och nya upplevelser. Men för många har det nu, med någon vecka kvar av lovet, istället blivit en källa till oro och stress. Anledningen är enkel: det är dyrt att ha roligt. Med priser på allt från lekland till nöjesparker och museer, blir det snabbt en kostsam historia att underhålla barnen under sommarens alla veckor.

Låt oss ta en närmare titt på vad en familjedag på några populära destinationer kan kosta. Ett besök på Leos Lekland kostar 135 kr för en 1-åring, 269 kr för barn mellan 2 och 17 år, och även föräldrarna, som nödvändigtvis måste följa med, betalar 29 kr. För en familj med två barn kan det alltså handla om över 700 kr för ett enda besök.

För dem som föredrar nöjesparker väntar andra utgifter

Vill man istället hoppa runt på trampolinparker som Jumpyard blir det inte billigare. Där betalar man 189 kr för en timme och 239 kr för två timmar, och de kräver dessutom att man köper deras speciella strumpor, vilket innebär ytterligare kostnader.

För dem som föredrar nöjesparker väntar andra utgifter. Liseberg i Göteborg har en entréavgift på 95 kr, men vill man ha tillgång till åkattraktionerna kostar det hela 365 kr per person. Skara Sommarland är ännu dyrare med en entréavgift på 489 kr. Besöker man Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby betalar man 375 kr för en dagsbiljett. Och på Gröna Lund i Stockholm kostar entrén 100 kr, men vill man åka obegränsat får man betala 395 kr.

Även museer, som ofta betraktas som billigare alternativ, har avgifter som kan kännas av i plånboken. Priserna varierar från 50 till 250 kr per person, vilket kan bli en betydande summa för en familj med flera barn.

Men entrépriserna är bara början. Barnen måste transporteras till dessa platser, vilket innebär ytterligare kostnader för bensin eller kollektivtrafik. Med de ökade priserna på kollektivtrafik och skenande inflation blir detta en märkbar utgift. Väl framme vill barnen ofta ha en glass eller något annat att äta, men för många familjer räcker pengarna helt enkelt inte till.

För de barn som önskar åka på läger eller kollo krävs djupa fickor välfyllda med guldtackor. Att skicka ett barn på ett veckolångt kollo kan kosta flera tusen kronor, en utgift som få föräldrar har råd med i dagens ekonomiska klimat. Och för de barn som drömmer om en sommarresa till Spanien eller Turkiet är det nästan omöjligt för de flesta arbetarfamiljer, för vanligt folk alltså. Flygbiljetter, boende och mat utomlands innebär enorma kostnader.

 Utöver dessa kostnader står föräldrar inför ökade matpriser, höjda hyror och en allmän inflation som påverkar alla aspekter av vardagslivet. Detta gör det ännu svårare att lägga undan pengar för sommaraktiviteter. Många föräldrar tvingas prioritera mellan grundläggande behov och att ge sina barn minnesvärda sommarlovsaktiviteter.

 Men vad kan göras åt saken? Jo, för det första behöver vi lyfta frågan om tillgänglighet och inkludering. Det är inte rimligt att barns sommaraktiviteter ska vara en lyx som bara vissa har råd med. Vi behöver fler kostnadsfria eller kraftigt subventionerade aktiviteter för barn och familjer. Kommuner och staten har ett ansvar att erbjuda alternativ som inte utesluter någon på grund av ekonomiska hinder.

Dessutom kan företag som driver dessa verksamheter ta sitt ansvar genom att erbjuda rabatterade priser för familjer med låga inkomster, fler gratisevenemang, och kanske till och med kostnadsfria inträden vissa dagar i veckan.

Slutligen, vi som samhälle måste värdera barns rätt till lek och äventyr lika högt som deras utbildning och välmående. Det är genom lek och upplevelser som barn lär sig, utvecklas och mår bra. Vi måste göra sommarlovet tillgängligt och roligt för alla barn, oavsett deras föräldrars ekonomiska situation.

Flaktrim Hani