Skydd från våld är alla kvinnors rätt

Det är hög tid att avskaffa tvåårsregeln och se till att alla kvinnor i Sverige, oavsett legal status, får rätt till skydd från våld.

I dag är det FN:s internationella dag mot våld mot kvinnor. En nödvändig dag, eftersom var tredje kvinna i världen drabbas av våld i en nära relation.

I Sverige råder i dag skilda villkor för kvinnor som utsätts för våld. Det handlar om effekterna av den så kallade tvåårsregeln, som gör kvinnor med tillfälligt uppehållstillstånd särskilt utsatta. För dem som är papperslösa är dessutom möjligheten att få skydd från våld också begränsad.

Tvåårsregeln, som ofta är en treårsregel, innebär att en person som kommer till Sverige för att leva med sin partner, så kallad snabb anknytning, får tillfälligt uppehållstillstånd i två år. Håller relationen ges ett permanent uppehållstillstånd. Syftet med det tidsbegränsade tillståndet är att motverka och upptäcka skenäktenskap.

Men i praktiken innebär tvåårsregeln att kvinnor och barn låses in i våldsamma relationer, vilket konstaterats av bland annat kvinnojoursrörelsen, aktivister, forskare och år 2012 även av regeringens egen utredare.

Det finns en skyddsregel just för att undvika att en våldsutsatt person inte ska behöva stanna kvar i en relation. Men skyddsregelen fungerar inte och bygger inte på hur våld mot kvinnor ser ut. Följden blir att många kvinnor stannar kvar i våldsamma relationer och försöker härda ut.

I somras konstaterade Ekot att en majoritet av riksdagspartierna var eniga om att konsekvenserna av tvåårsregeln är orimliga. Miljöpartiet och Vänsterpartiet ville avskaffa tvåårsregeln och Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Socialdemokraterna ville utreda regeln ytterligare för att stärka kvinnors rättigheter.

Även i mötet med socialtjänst och kvinnojourer särbehandlas papperslösa kvinnor. I hela Europa avvisas våldsutsatta papperslösa kvinnor från kvinnojourer och riskerar att hamna i förvar eller utvisas om de kontaktar polisen. Sverige är inget undantag, vilket bekräftas i en rapport från Röda korset.

Rapporten visar att socialtjänstens stöd till papperslösa våldsutsatta kvinnor, i strid mot gällande lagstiftning, är som ett lotteri och beror på handläggaren. Många papperslösa kvinnor avvisas dessutom från kvinnojourer, eftersom finansieringen av de ideella kvinnojourerna sällan omfattar resurser till dem utan papper.

Utöver att det finns en majoritet i riksdagen för att se över tvåårsregelns konsekvenser stod det under valrörelsen också klart att det finns ett brett stöd över blockgränserna om att finansieringen av kvinnojourer ska omfatta alla kvinnor.

Men vad vill den nya regeringen? Än så länge har varken justitieminister Morgan Johansson (S) eller jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) gjort något uttalande eller velat kommentera frågorna.

I Sverige år 2014 kan inte legal status påverka möjligheten att bryta upp från en våldsam relation eller för att få skydd från våld. Tvåårsregelns negativa effekter för våldsutsatta kvinnor måste upphöra.

Finansieringen av kvinnojourer måste innefatta stöd för alla kvinnor.