Vårbudget I regeringens vårändringsbudget satsas 357 miljoner på att stoppa ungas väg in i kriminalitet genom att stärka socialtjänsten, skolan och institutionsvården. Viktiga insatser – men en avgörande del saknas i det våldspreventiva arbetet.
Om vi menar allvar måste vi också skydda dem som skyddar barnen – deras mammor. De nämns inte i budgeten. Saknas i debatten. Det är dags att ändra på det.
Barnen som växer upp med våld
Enligt Barnombudsmannens rapport från mars 2025 har de flesta frihetsberövade ungdomar upplevt våld i hemmet, ofta mot eller med sin mamma. Forskningen visar att dessa barn löper ökad risk att dras in i kriminalitet.
På Somaya stödjour ser vi mammor kämpa för sina barns framtid trots våld och fattigdom. Trots detta saknas strukturerat samhällsstöd på grund av fel perspektiv.
Stöd till utsatta mammor är en investering i barnens framtid och stärker viktiga skyddsfaktorer som skolnärvaro och psykisk hälsa, vilket minskar risken för kriminalitet.
Vad händer när tryggheten bara finns hos gängen?
I Barnombudsmannens rapport säger en ung tjej: ”Jag kände mig tvungen att gå till kriminella för att få skydd.” När barn bara hittar trygghet hos gängledare är det en tragedi och ett systemfel.
Att lämna en våldsam relation är svårt nog – att ensam bära ansvaret för barnens framtid utan stöd är omöjligt. Många mammor isoleras, ifrågasätts och nekas skydd, men kämpar ändå vidare. Utan samhällets stöd står de ensamma.
Förebyggande arbete kräver mer än kontroll
Vissa menar att regeringen redan gör stora satsningar mot ungdomsbrott. Och ja, det är viktigt med sociala team och institutionsplatser. Men insatserna kommer ofta in först när det gått för långt. De svarar inte på den viktigaste frågan:
Varför söker barn från våldsamma hem skydd i gängen från första början?
Förebyggande arbete kräver mer än kontroll – det kräver tillit, långsiktighet och ett nytt perspektiv på var risken börjar.
Vi kan inte bara bygga fler ungdomshem. Vi måste också se till att färre barn behöver placeras där.
Tre åtgärder för att bryta den onda cykeln
Om vi på allvar vill minska kriminaliteten måste vi intensifiera de förebyggande insatserna och se en ny riktning i det våldspreventiva arbetet:
- Inrätta en myndighetsövergripande funktion med fokus på mammor i riskzon. Detta nav ska hålla ihop insatser och ansvar, så att mammor inte faller mellan stolarna.
- Ge socialtjänsten mandat och resurser för långsiktigt, individanpassat stöd för våldsutsatta mammor. Det ska vara lika självklart att stötta en mamma som en ungdom i riskzon.
- Stärka civilsamhällets aktörer – de som når mammorna innan någon annan gör det. Det är ofta här det första steget tas, det första förtroendet byggs.
För att verkligen förhindra att barn placeras på ungdomshem, måste vi förstå varför de hamnar där från början. Det börjar inte med ett brott. Det börjar med en otrygg uppväxt.
Därför måste vi börja med mammorna. Deras stöd och trygghet är en investering i både barnens och samhällets framtid.
Ska vi fortsätta med kortsiktiga åtgärder som bara lindrar symptomen, eller ska vi ta till de strukturella förändringar som krävs för att stoppa våldet innan det börjar?
Regeringen har makten att ändra riktning och arbeta våldspreventivt. Med vår långa erfarenhet och kunskap är vi redo att bistå med att omsätta föreslagna åtgärder i praktiken.
Zenobia Rizvi, verksamhetschef, Somaya stödjour
Frida Roberts, styrelseordförande, Somaya stödjour
Anousheh Abuhamzeh, advokat och styrelseledamot, Somaya stödjour
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
