Skydda hederliga företag och arbetstagare!

debatt Att sätta företag i konkurs för att på brottsligt sätt tillskansa sig pengar från fordringsägare och lönegarantisystem är ett utbrett problem inom byggsektorn, skriver Byggmarknadskommissionens utredare Hans Jeppson och efterlyser åtgärder.

Hederliga bolag på den svenska byggmarknaden tvingas konkurrera med företag som använder kriminella upplägg och otillbörliga metoder. Detta växande problem är bakgrunden till att byggföretag, fackförbund, byggherrar och andra intressenter har gått samman för att skapa Byggmarknadskommissionen med uppdrag att kartlägga förhållanden på den svenska byggmarknaden samt presentera förslag som främjar en sund byggbransch med goda sociala villkor och konkurrens på likvärdiga villkor.

Ett exempel på ohederliga metoder är hur personer planerar för att på ett brottsligt sätt skapa och sedan sätta företag i konkurs för att på så sätt tillskansa sig pengar från företagets fordringsägare och ofta även genomföra bedrägerier mot lönegarantisystemet.

Dessa upplägg förekommer i flera olika branscher men det verkar som byggsektorn är särskilt hårt drabbad. Uppläggen går oftast ut på få in ett litet, nytt företag i en underleverantörskedja. Det kräver en dold koppling av något slag till företag som permanent arbetar inom byggsektorn.

De kriminella huvudmännen kan inte själva synas, de använder ju företaget för att begå brott.

Företag som skapas som ett led i ett sådant brottsligt upplägg förefaller ofta vid en snabb granskning ha en snygg fasad. Det kan man åstadkomma genom att köpa ett existerande svenskt aktiebolag som saknar kreditanmärkningar och som har skött sina skattebetalningar. Sedan byts styrelsen ut, bolagsordningen ändras för att omfatta byggnads- och anläggningsarbete, ibland byts namnet. Inte sällan tecknar företaget ett hängavtal med Byggnads. Oftast är det ett avtal enbart för syns skull. PÅ så sätt ser företaget ”grönt” ut.

De kriminella huvudmännen kan inte själva synas, de använder ju företaget för att begå brott. Istället engageras så kallade målvakter för att företräda företaget som VD och styrelse. Målvakterna skall vara ”immuna mot rättsliga påföljder” och givetvis sakna utmätningsbara tillgångar. Oftast är det missbrukare, inte sällan från andra EU-länder, som lånar ut sitt namn mot en mindre ersättning.

Till skillnad från konkurser kopplade till bedrägeriet i en del andra branscher så utför företagen i byggsektorn oftast arbeten på byggarbetsplatser. Ibland har man anställda som är etablerade på den svenska arbetsmarknaden och även i en del fall fackligt anslutna, men ofta är arbetstagarna utländska medborgare med svag koppling till den svenska arbetsmarknaden.

Efter en tid väljer de kriminella huvudmännen bakom företaget att tömma företaget på pengar och eventuella andra tillgångar samtidigt som betalningar till Skatteverket, försäkringsbolag, leverantörer upphör, liksom lönebetalningar.

Sedan 1971 finns det en statlig lönegaranti som är avsedd för att skydda anställdas löner när en arbetsgivare går i konkurs. Lönegaranti ses om en viktigt socialt skydd och EU-rätten föreskriver att alla medlemsstater skall ha ett sådant system.

Men personer med brottsliga avsikter kan genomföra bedrägerier mot lönegarantisystemet. Det går att göra pengar på tre sätt.

• Företaget upphör att betala ut löner, men lovar att lönen kommer senare med hjälp av lönegarantin. Då sparar den kriminelle huvudmannen in en eller två månaders lönekostnader.
• För att kompensera för att arbetstagarna får vänta på lönen så beslutar företaget om höjda löner. Löner som aldrig betalas ut av företaget, men som ligger till grund för lönegarantiutbetalningarna.
• Den kriminelle huvudmannen kan sälja eller ge bort spökanställningar till kumpaner och vänner. Ett anställningsavtal som ger pengar ur den statliga lönegarantin.

Dessa problem är inte nya. Men det krävs kraftfulla motåtgärder för att skydda hederliga företag och arbetstagare!

• Det måste bli svårare att vara och att rekrytera målvakter. Det behövs europeiskt samarbete kring näringsförbud. Målvakter måste i större utsträckning åtalas och dömas till fängelse.
• Företag och fackförbund och bör i större utsträckning ifrågasätta fullmakter när det finns risk för att företaget formellt företräds av målvakter
• Konkursförvaltarna som har till uppgift att besluta om ersättning från lönegarantin måste få tillgång till sekretessbelagda uppgifter från myndigheter.
• Förstärkta resurser och förbättrade rutiner hos polis, Ekobrottsmyndigheten och åklagarna behövs för att kunna lagföra personerna som står bakom konkurser med kriminella upplägg.

Hans Jeppson
Senior Utredare, Byggmarknadskommissionen
Författare till Kriminalitet vid konkurser  – snedvriden konkurrens och lurade skattebetalare.(BMK 2020:2 –  en rapport till Byggmarknadskommissionen