Stefan Löfven hade stort skolfokus i sommartalet, men ska S ha en position som det mest förtroendeingivande partiet måste skolpolitiken konkretiseras mer.
Skolan står inför utmaningen »att lyfta dem som inte har pushning hemifrån, att barn och ungdomar ska få se nya horisonter långt utöver dem de hade med sig när de kom till skolan, att ge alla en ordentlig grund inför vuxenlivet. En bra skola är en förutsättning för integration och jämlikhet«.
Orden, från ett av söndagens sommartal, uttalades inte av statsministern, utan av Liberalernas Jan Björklund under dennes sommartal i Göteborg, där mer än halva taltiden ägnades åt skolan. Den förre utbildningsministern hade redan på söndagens DN Debatt visat att skolan skulle få en huvudroll i talet, där det punktades upp en rad reformförslag för att stärka lärarnas status och kompetens.
På så vis förekom Björklund statsministerns drag att slå på stora trumman med en skolpolitiskt präglad presskonferens, strax innan Stefan Löfvens eget tal i Vasaparken i Stockholm.
Det var säkert tänkt att presskonferensen där Löfven stod sida vid sida med Gustav Fridolin skulle visa enighet i regeringen och att man förstått att skolan kommer vara en av de viktigaste valfrågorna. Strategiskt var det därför viktigt att på ett kraftfullt sätt befästa bilden att regeringspartierna står för starkast ansvarskänsla och vilja att vända elevernas sjunkande kunskapsresultat och skolornas brister i likvärdig verksamhet. Det gick så där.
Tre insatser för att stärka skolan presenterades under presskonferensen och i sommartalet. Två av dem, fler utbildningsplatser på lärarutbildningarna och krav på huvudmännen att erbjuda lovskola om eleverna riskerar att inte nå målen i årskurs 8 och 9, är nödvändiga åtgärder, om än inte tillräckliga för att ta itu med lärar- och kunskapsbristen. Den tredje insatsen, att förvandla höstlovet till ett läslov, drog bara ett löjes skimmer över regeringen.
5 miljoner ska satsas åren 2017-2020 på att stimulera läsning utanför skolan under läslovet, som höstlovet alltså numera ska benämnas. Men vad räcker pengarna till? Menar Stefan Löfven och Gustav Fridolin allvar med att satsa på läsfrämjande insatser borde de hellre ha presenterat en budget för fler skolbibliotek, bemannade med bibliotekarier, och en plan på hur och när alla lärare ska ha blivit utbildade i språkutvecklande arbetssätt.
Spelet om vilket parti som tar hem skolfrågorna i valet 2018 har börjat, men ska Socialdemokraterna ha en position som de mest förtroendeingivande, borde Löfven ha pratat om de verkligt angelägna frågorna: Hur ska de negativa konsekvenserna av det fria skolvalet stoppas? Hur ska fler fås att välja läraryrket som sitt förstahandsval, slutföra utbildningen och sedan stanna i yrket? Vad gör man med skolor som inte håller måttet?
Läslov i all idealistisk ära, men det kommer inte räcka med att uppfinna nya ord för att få ordning på skolan.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
