Slopat ränteavdrag trollar inte fram bostäder

Slopat ränteavdrag behövs – men måste kombineras med reformer för att stimulera bostadsbyggande. Allt annat vore både korkat och farligt.

Svensk bostadsdebatt präglas av aktörer som stirrar sig blinda på detaljer och blundar för strukturella, systematiska frågor. Det är en debatt som missar skogen i sin iver att diskutera träden.

Att allt fler höjer rösten för slopat ränteavdrag är ett exempel på rätt reform för fel diagnos. De extrema prisstegringar som märks runt om i Sverige är inte resultatet av spekulation. I de flesta fall handlar det om att människor behöver någonstans att bo. När hyresmarknaden lider av kroniskt underskott på bostäder vänder många blicken till bostadsrätt eller villa.

Slopat ränteavdrag – allt annat lika ­– dräper möjligen en drake, men föder också en ny. För konsekvensen blir att grupper med kort kötid till hyresrätt och knappa ekonomiska marginaler inte kan ordna eget boende. Dessutom skapar det en situation där många av de som just köpt en bostad till högt pris, med hög belåning, sannolikt får stora problem att betala lån.

Ända sedan nittiotalet har det skett en förskjutning i bostadspolitiken, från gemensamt ansvar och finansiering till individuellt. Utom när det gäller bostadsrätter och villor. Det finns något perverst med rut-avdrag, ränteavdrag och skatteomläggningar som konsekvent gynnar höginkomsttagare med ordnat boende. Samtidigt som en generation bara kan drömma om en egen lägenhet.

Så vad bör göras? Många vill göra det enkelt för sig. Vänstern har en förkärlek för trubbiga och subventioner, högerns standardsvar är marknadshyror och ytterligare avregleringar. I verkligheten är bostadspolitiken knepigare än ideologiska skygglappar gör gällande.

Bostadsbristen existerar på alla större orter i landet, men är störst i de tre storstadsregionerna. En modell som ännu inte prövats vore att slå samman de kommunala bostadsbolagen till regionala och på sikt överföra delar av ansvaret för bostadsförsörjning till ett nytt regionalt organ.

Dessutom borde riksdagen undanröja juridiska hinder så att kommuner – liksom ett framtida regionalt organ – själva kan stå för byggandet. Det skulle både underlätta strategisk planering och planläggning. För att lindra effekterna av slopat ränteavdrag vore det också intressant att låna en modell från Norge, där stat och banker garanterar instegslån för unga och stimulerar bosparande.

Poängen är att det behövs nya idéer, inte inlåsningar i detaljer.

Slopat ränteavdrag behövs – också – men måste kombineras med reformer för att stimulera bostadsbyggande och i förlängningen svensk ekonomi. Allt annat vore både korkat och farligt.

Vill vi verkligen slopa ränteavdragen – och det borde vi – krävs det att ambitionerna höjs på annat håll. För så här kan vi faktiskt inte ha det.