krönika Medierapportering om usla villkor och löner. Rättstvister och domslut som leder till ökade kostnader. Hårt motstånd från fackförbund och konkurrenter. Och nu börjar effekterna synas på börsen. Är sötebrödsdagarna över för plattformsbolagen? Det vi ser kan vara början på en ny era, skriver German Bender.
Gigekonomin är på väg in i en ny fas. Sötebrödsdagarna är över och verkligheten har börjat hinna ikapp Silicon Valley-sagorna. Insikten börjar nu sjunka in för såväl bolag som investerare och kunder: bolag med affärsmodeller baserade på algoritmer och data, så kallade plattformsföretag och techbolag, måste spela enligt samma regler som alla andra företag.
Tidigare har den insikten framför allt fått genomslag i forskarvärlden, rättssystemet och bland fackligt aktiva. Nu börjar den märkas på börsen.
Med andra ord börjar det göra ont på riktigt.
Det tydligaste exemplet är matbudsbolaget Deliveroo, vars notering på Londonbörsen häromdagen skedde till ett 14 miljarder kronor lägre värde än man först beräknat. Orsaken till värdetappet var att ett flertal stora investerare dragit sig ur affären av oro för kommande rättstvister kring de dåliga villkoren för bolagets cykelbud, vilket pressade Deliveroo att sänka teckningskursen (förhandspriset per aktie) inför noteringen.
Flera finansiella analytiker och investerare uttryckte sig ovanligt tydligt angående gigekonomins exploaterande aspekter. Risken för arbetsrättsliga tvister beskrevs av ledande förvaltare med ord som ”tickande bomb” och ”röd flagg”.
Förvaltaren EdenTree valde att bojkotta börsnoteringen med motiveringen att Deliveroos verksamhet “bäst kan beskrivas som en kapplöpning mot botten där anställda behandlas som förbrukningsvaror – vilket är motsatsen till en hållbar affärsmodell”.
En analytiker på Hargreaves Lansdown uttryckte samma budskap i mer marknadsekonomiska termer: ”Om Deliveroo tvingas erbjuda mer traditionella anställningsvillkor, som pensionsinbetalningar, kommer bolagets redan tunna marginaler få svårt att öka och vägen till lönsamhet blir ytterst utmanande”.
En annan fondförvaltare var mer lakonisk: “Jag gör inget moraliskt ställningstagande, det handlar om en affärsrisk.”
Deliveroo – med grundaren Will Shu och huvudägaren Amazon (!) i spetsen – tillbakavisar givetvis anklagelser om oschyssta villkor för sina cykelbud. Men i det prospekt som bolag måste publicera inför en börsnotering påpekar Deliveroo själva att det finns en risk för ökade kostnader till följd av skärpta regelverk och att man därför har avsatt omkring 1,3 miljarder kronor (112 miljoner brittiska pund) för detta.
Och miljardtappet var inte över i och med den sänkta teckningskursen. Marknadens skepsis fortsatte även efter noteringen. Aktien rasade direkt och var som mest nere på 31 procent under öppningspriset, vilket gjorde att handeln med aktien avbröts två gånger under dagen på grund av den höga volatiliteten.
Nu går bolaget under smeknamnet ”Flopperoo”.
Allt detta slår direkt mot bolagens lönsamhet – och därmed mot aktiepriset.
Land efter land slår nu fast att man inte tänker skapa gräddfiler för plattformsföretag. Att dessa hittills kommit undan med att betala extremt låga ersättningar till plattsformsarbetare och dessutom undvika kostnader som exempelvis försäkringar, pensioner och utrustning för sin personal, beror inte på att lagstiftningen tillåter det eller på att affärsmodellerna bygger på avancerad teknik – utan helt enkelt på att bolagen medvetet valt att inte följa gällande regelverk och att rättsväsendet inte hunnit agera i samma takt som gigföretagen expanderat.
Men nu kommer domstolsbesluten på löpande band. I bland annat Holland, Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Sydkorea har plattformsarbetare bedömts vara anställda och därför ha rätt till förmåner och villkor som plattformsföretagen måste stå för. I Spanien kan de till och med ha rätt att få insyn i plattformsbolagens algoritmer. Dessutom har EU-kommissionen inlett ett samråd med arbetsmarknadens parter för att utforma regelverk som ska förbättra arbetsvillkoren för plattformsarbetare.
Allt detta slår direkt mot bolagens lönsamhet – och därmed mot aktiepriset.
En viktig orsak till den här utvecklingen är en facklig motoffensiv. Till exempel har facken ADCU (App Drivers and Couriers Union) och IWGB (Independent Workers’ Union of Great Britain) lyckats rikta medias och konsumenters uppmärksamhet mot de undermåliga villkoren för cykelbud och andra plattformsarbetare.
ADCU har valt den rättsliga vägen och lyckats vinna ett avgörande mål mot Uber i Storbritanniens högsta domstol. Det mer högljudda IWGB har valt en mer medial strategi. I samband med Deliveroos börsnotering publicerade fackförbundet ett eget ”prospekt” där man pekar på riskerna med att investera i bolaget och listar ett antal konkreta åtgärder som aktieägare kan vidta för att pressa bolaget att övergå till en mer ansvarsfull affärsmodell.
7 april, samma dag som den öppna noteringen sker på Londonbörsen (handeln med aktien har hittills varit begränsad till institutionella investerare), kommer IWGB också att arrangera en strejk bland Deliveroo-bud.
Allt fler plattforms- och gigföretag väljer nu att successivt anpassa sig till det nya läget. Hermes och Uber i Storbritannien anställer sina bud respektive förare. Foodora i Sverige och Just Eat i Danmark har tecknat kollektivavtal. Utvecklingen i Europa är överlag mer positiv än i USA. Förra året spenderade taxiplattformarna Uber och Lyft motsvarande 1,7 miljarder kronor på en kampanj som lyckades stoppa ett lagförslag i Kalifornien om att bolagens förare skulle betraktas som anställda. Bolagen hoppas nu kunna stoppa liknande regelverk även i EU.
Det står klart att arbetsvillkoren i den ”nya ekonomins” snabbast växande företag har börjat väcka uppmärksamhet långt utanför de fackliga kretsar där de länge varit i fokus. Nu harklar sig kostymerna runt styrelseborden och kräver lägre risk på sina investeringar.
Kritik hörs också från de branscher som vissa plattformsföretag bygger sina affärsmodeller på. Häromdagen var det vd:n för hamburgerkedjan Max som hävdade att kostnaden för matleveranserna äter upp en alltför stor del av restaurangernas vinstmarginal och krävde ett tak på matbudens avgifter. I det här fallet rör det sig alltså om en företagare som vill att staten ska reglera bort en fungerande marknadsmekanism, vilket är en smula pikant eftersom samme vd tidigare har motsatt sig politiska ingrepp när de skulle innebära ökade kostnader.
Poängen är att pressen mot plattformsföretagen kommer från flera håll och med olika motiv – och att de ekonomiska konsekvenserna blir alltmer kännbara.
Givetvis betyder inte det att vi ska ställa vårt hopp till fondförvaltare och kapitalismens maskineri. Lösningen på den ”nya” exploateringen av arbetare är densamma som alltid: det tarvas en motkraft som är för stark för att kunna betvingas. Då måste verktygslådan vara välfylld. Facklig organisering är förstås grundläggande, men det krävs också mediekampanjer, lagstiftning, kollektivavtal och, ja, strategier för att påverka bolagens börsvärde.
Att allt detta nu sker samtidigt tyder på att gigekonomin är på väg in i en ny fas. Förhoppningsvis leder den till att enbart bolag med hållbara affärsmodeller överlever. Bolag vars lönsamhet faktiskt bygger på ny teknik eller kvalitet – och inte på att undvika kostnader genom att strunta i gällande lagar och regler.
Sådana företag hoppas jag att vi kan sortera under kategorin Flopperoo.
German Bender är utredningschef på Arena Idé och doktorand vid Handelshögskolan
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
