Sluta mobba och hosta upp till vård

Vi borde prata mer om en vardag som hela tiden uppmanar oss att köpa och äta stressad skitmat, och som inte skapar förutsättningar för mer rörelse i vardagen.

“Du är tjock!” skriker Fredrik Bolte till tittare i första scenen i ”Min tjockumentär”, höstens bästa SVT- dokumentär hittills.

Rent statistiskt sätt är du nog tjock, menar Bolte, eftersom strax över hälften av den svenska befolkningen är överviktig, med ett BMI över 25. Cirka 15 procent av svenskar har Obesitas med ett BMI över 30. Men när Bolte visar bilder på sig själv badandes i pool och frågar om publiken känner sig tjocka, kommer han åt något lika viktigt som statistiken, nämligen rädslan för att bli kallad tjock eller någon av de fördomar som är förknippat med det.

Det är tröttsamt och destruktivt att moralisera

Skulden, skammen och stigmat som följder med Obesitas försvårar både sjukdomen och behandling. Mobbningen kan sabba barns skolgång och skapa ensamhet och utsatthet.

Det måste få ett slut.

Tjockumentären följer Bolte när han genomgår en Gastric Bypass, en magsäcksoperation som gör att den behandlade rent krasst inte kan äta mer än ganska små portioner, och upplever mindre hunger. Under ett år rasar han i vikt, och hans hälsa och livskvalité skjuter i höjden. Dokumentärens tre avsnitt funkar för en Youtube- hjärna, Bolte har en intensiv humor. Fakta förmedlas konstant genom nya, snabba inslag på skärmen. Visste du att en av hundra svenskar redan har gjort en magsäcksoperation i dag, fler än alla som heter Johan?

Forskare tror att det snart kommer vara tre av hundra, eftersom fler än någonsin är överviktiga och blir det tidigt. Jämfört med 1980- talet är dubbelt så många barn överviktiga nu. Det är en epidemi, men det finns bättre vård nu än tidigare.

Det är tröttsamt och destruktivt att moralisera kring att enskilda individer ska äta rätt och röra på sig mer. Det är ofta oartigt och påträngande att kommentera andra människors utseende och blir inte mindre så för att man tror att man har folkhälsan på sin sida. Dessutom är Obesitas en sjukdom med hög ärftlighet, olika kroppar skickar olika mycket hungersignaler till hjärnan, och att träna eller banta bort Obesitas på ett långsiktigt sätt är nästan omänskligt svårt. Många av vardagens kära viktpoliser är okunniga och borde nog lägga ner sin självvalda verksamhet och skaffa en annan hobby.

Istället borde vi prata mer om en vardag som hela tiden uppmanar oss att köpa och äta stressad skitmat, och som inte skapar förutsättningar för mer rörelse i vardagen. En finansminister som försöker dämpa inflationer genom att hela tiden uppmana barnfamiljer att köpa billigare mat, mindre dyra grönsaker. Diskussioner om att vi dels har ett samhälle som gör det lätt att bli överviktig, och dels mobbar överviktiga, behövs. Det kan man inte strunta i för att det finns bättre vård, som Gastric Bypass operationer och nya mediciner för viktnedgång som verkar hoppfulla.

Hur den här delvis nya och förbättrade vården ska kunna komma de som behöver den till godo och inte lämnas vind för våg på en privatiserad vårdmarknad är viktiga. Obesitas är redan en sjukdom som drabbar olika samhällsgrupper olika hårt, med en tydlig överrepresentation i socioekonomiskt svaga grupper. Mitt i den röran erbjuder privata vårdgivare Gastric bypass operationer till de som kan betala kring 100 000 kr. Då slipper man köa. Utomlands går de att få billigare men sämre. I USA lider betydligt fler av Obesitas i Sverige, ändå kostar de nya medicinerna 10000 spänn i månaden. Så kan vi inte ha det.

Obesitas leder ofta till sämre livskvalité och hälsa, och bör därför behandlas effektivt möjligast av den offentliga vården, oavsett patientens kontosaldo. Tills det blir verklighet är det minsta vi alla kan göra att sluta stigmatisera Obesitas. Helt enkelt: sluta mobba, och hosta upp till vård.