I måndags kom de förväntade domarna för dödsmisshandeln på Kungsholmen i Stockholm. Några dagar tidigare presenterades åtalet mot den man i Rödeby, norr om Karlskrona, som samma helg sköt ihjäl en 15-årig pojke och skadade en annan. Polisförhören från Blekinge kan sammanfogas till en omskakande berättelse. Det dödande skottet var ren avrättning: Pojken låg på knä och bad för sitt liv, men mannen sköt ändå, rakt i bröstet på en meters avstånd.
Båda fallen öppnar mot en större diskussion om manlighetens terror, om ett civilsamhälle som låst in sig, om en offentlighet som rationaliserats bort. Den som vill kan antagligen till och med använda dem för ett bokslut över den nyliberala galenskapens epok.
Men en fråga som försvunnit är polisens ansvar. Det gäller i synnerhet dramat i Rödeby. Ungdomsgänget hade länge terroriserat familjen. Förhören avslöjar hot, trakasserier, våld och andra övergrepp. Familjen hade gjort sex polisanmälningar. Ändå såg den lokala närpolisen ut som en blank spade efter mordet. Hur kan det komma sig? Vad är det för polismyndighet som ignorerar rop på hjälp och tillåter en liten grupp elaka tonåringar driva en man till kallblodigt mord? Domen över polisen är tung. Blekingepolisen har lovat en intern granskning. Den måste offentliggöras i sin helhet.
I går skrev den nya tillförordnade rikspolischefen att polisens arbete nu läggs om. Fler ska ut på gatorna. Om två år ska 50 procent av allt polisarbete vara i "yttre tjänst". Men patrulleringsjobbet är redan upptaget – av multinationella vaktbolag. Privatiseringen av polisens basarbete är fortfarande en oberättad story. Alla har blundat och låtit det ske. Under tiden har socialdemokratiska justitieministrar drömt om en hitechpolis i CSI-miljö som ägnar sig åt kravaller och elektronisk övervakning av medborgarna. Så fel de haft.
Väktare sprider inte trygghet, men osäkerhet om både deras och mina rättigheter. Polisarbete och bevakning av offentliga miljöer är statens uppgift. Men det räcker inte att skicka ut poliser på gatorna och in i shoppinggalleriorna. Uppgiften måste dessutom vara att ersätta de privata vaktbolagen. In med poliser och bort med väktarna.
Varför kan inte poliskåren differentieras mer? Det finns behov av poliser med kortare utbildning, enklare arbetsuppgifter, färre ansvarsområden och lägre löner. Ett slags servicepoliser som kan ersätta väktarna, ha koll på det så kallade småbuset, vara länk till sociala myndigheter men också finnas på plats i landets småstäder – platser som nu står helt utan polis. Lo-tech är lika viktigt som hi-tech. Har jag fel om jag misstänker att Polisförbundet är den stora bromsklossen?
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
