Pensioner Pensionsmyndigheten blundar för en ojämlik verklighet och sprider felaktiga myter om pensionärers ekonomiska vardag. Andra inkomster än pension ska inte krävas på äldre dagar, skriver Eva Eriksson, ordförande i SPF seniorerna och Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på facket Forena.
Pensionsmyndigheten drev för några år sedan en riksomfattande kampanj där budskapet var att det är lugnt ifall man jobbar och har tjänstepension. Då får man det bra som pensionär. Idag har de kompletterat budskapet med att allt är lugnt om du som pensionär också har fler inkomstkällor än pension, som löneinkomster, sparpengar eller förmögenhet i bostad och sommarhus.
Men denna guldkantade bild gäller enbart ett fåtal av Sveriges 2,2 miljoner pensionärer. Det visar en ny rapport från SPF Seniorerna, som bekräftar vad som tecknades i en tidigare rapport från försäkringsfacket Forena.
Pensionsmyndighetens maningar till lugn och inkluderande av allt fler inkomstkällor ska ses mot det faktum att den allmänna pensionen har sjunkit kraftigt sedan dagens pensionssystem infördes vid millennieskiftet.
Ett pensionsras på hela 41 procent på 15 år.
Forenas siffror visar att personer födda 1938 fick en allmän pension vid 65 år som motsvarade 51 procent av deras slutlön efter skatt. Medan personer födda 1953 endast fick 30 procent av slutlönen. Ett pensionsras på hela 41 procent. Faktum är att lugnet infinner sig inte ens om vi lägger ihop allmän pension och tjänstepension. Kompensationsnivån faller då från 67 till 48 procent av slutlönen efter skatt när vi jämför årskull 1938 med 1953.
Om även pensionärers inkomster från privat pension och arbete tas med blir bilden ljusare, men endast för några få. Det visar SPF Seniorernas nya siffror. Det är framförallt manliga pensionärer i åldern 65–69 år som har kompletterande inkomster från arbete, kapital och privat pension.
Nästan 75 procent av samtliga löneinkomster bland äldre återfinns hos de dryga 290 000 personer med en månadsinkomst på minst 33 000 kronor före skatt. En grupp som utgör 13 procent av samtliga pensionärer. Samtidigt har 60 procent av seniorerna, 1,3 miljoner personer, en månadsinkomst på som mest 20 000 kronor före skatt, men här finns knappt 5 procent av löneinkomsterna bland äldre.
Denna ojämlika verklighet blundar Pensionsmyndigheten för och hävdar att pensionärernas ekonomi är god och motsvarar 82 procent av den ekonomiska standarden i åldersgruppen 20–64 år. En slutsats som endast är möjlig ifall man dels beaktar hushållets totala inkomster dels smetar ut ojämnt fördelade inkomster från lön, kapital och privat pension på samtliga pensionärer. Sådana grepp förvränger bilden av pensionärernas ekonomiska vardag, att blanda olika inkomster höjer inga pensioner och bidrar inte till en saklig pensionsdebatt.
Systemet bygger på försäkringsidén och att arbete ska ha avgörande betydelse. Ingetdera uppfylls idag.
Otillräckliga pensioner har dock sin grund i att regeringen och M, KD, L och C som ingår i pensionsgruppen inte har förmått att vårda och utveckla ett i grunden bra pensionssystem. Systemet är tänkt att bygga på försäkringsidén och att arbete ska ha en avgörande betydelse för vår pension. Ingetdera uppfylls idag.
Dagens och framtidens pensionärer har rätt att förvänta sig högre pensioner och ett tryggt pensionssystem, som inte behöver kompletteras med andra inkomster. Det är givetvis inte gratis, men pengarna är inte det stora problemet utan avsaknaden av en seriös reformvilja hos ansvariga politiker. Om reformviljan fanns skulle pensionerna kunna höjas med i snitt 1 000 kronor per månad för en vanlig pensionär redan vid kommande årsskifte. Det skulle kosta drygt 15 miljarder kronor. Pengar som redan finns i pensionssystemet, men som nu i valfeberstider har reserverats för andra löften.
Vi vill se en gemensam utfästelse från pensionsgruppens partier och regeringen om höjda pensioner inom ramen för det allmänna pensionssystemet omgående, inte på sikt.
Eva Eriksson, förbundsordförande SPF Seniorerna
Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef Forena
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
