Ropen på hjälp från de kommuner som idag bär upp den svenska flyktingmottagningen har integrationsminister Sabuni viftat bort som "gnäll" och "offermentalitet". Instegsjobben som lanserades som ett slutgiltigt svar på alla integrationsböner, har blivit ett fiasko. Samtidigt beräknas 56 miljoner människor befinna sig på flykt i Europa och främlingsfientligheten ökar över hela kontinenten.
I ett läge där det alltså vore på sin plats att ställa krav på lite migrationspolitik går moderaterna med Tomas Billström i spetsen istället ut på DN-debatt och ska "ställa tydligare krav på våra invandrare".
Tobias Billström, Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson visar prov på en mycket märklig historieskrivning. Alla problem med fattigdom och arbetslöshet bland utlandsfödda beror på det "passiviserande omhändertagandeperspektiv" som "ersatt 1950- och 60-talens arbetskraftsinvandring" och gjort att Sverige idag främst tar emot asylsökande.
Och visst tog Sverige emot många asylsökande på nittiotalet, men det var också ett årtionde som för första gången sedan andra världskriget drev rekordstora mängder människor på flykt mitt i Europa. Under första delen av 90-talet drabbades Sverige av en sysselsättningskris som vi inte varit i närheten av sedan 30-talet och den slog hårt särskilt mot utrikesfödda. Från slutet av 80-talet till mitten av 90-talet föll sysselsättningen för utrikesfödda från 76 till 55 procent.
2006 hade hälften av detta tapp återhämtats och det är förstås inte på långa vägar tillräckligt. Men att en migrationsminister därifrån går ut och försöker slå i oss att det existerar en "rättighet för just invandrare att vara arbetslösa i vissa delar av Sverige" och att om man bara avskaffar denna "rättighet" så kommer allt att lösa sig, det är ytterst oansvarigt.
Moderaterna skriver att "arbetslöshet och bidragsberoende går i arv i generationer". Vad som är intressant är att de inte definierar detta som ett problem i sig självt, varken för individen eller samhällsekonomin. Istället definieras det destruktiva med denna arbetslöshet som att "den urholkar grundläggande värderingar i det svenska samhället".
Detta är ett klassiskt exempel på vad som i politiken brukar kallas för en hundvissla. Genom att ge sken av att diskutera något annat (sysselsättningen) uttrycker man sig på ett sådant sätt att man aktiverar främlingsfientliga värderingar hos grupper som redan besitter dem för att genom detta vinna deras röster. Detta brukar inte vara något som vi ägnar oss åt i svensk politik och moderaterna måste verkligen stanna upp och tänka efter: vill de verkligen göra såhär mot den offentliga debatten?
Billström verkar ha glömt att hans uppgift är att försöka lösa Sveriges migrationspolitiska problem, inte att vinna valet åt moderaterna genom att flörta med sverigedemokraterna.
Sluta vissla och börja jobba! Det här är ovärdigt!
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
