Parisa Liljestrand drog kriminellkortet när hon talade på filmfestivalen.

Kulturminister Parisa Liljestrand möttes av burop under sitt tal på invigningen av Göteborgs Filmfestival. Publiken på rikets framsida uppskattade uppenbarligen inte att hon öppet berättade om att minska stödet till svensk film.

”Det är heller inte politikens uppgift att kräva medborgarna på mer och mer skattepengar för att man inte orkar stå upp för sina prioriteringar”, sade hon bland annat.

Eller med andra ord: vi vill sänka skatterna, inte ge pengar till bortskämda kulturarbetare.

Kanske var det inte så förvånande att publiken buade ut ministern. Sverige ger redan i dag betydligt mindre pengar till utvecklingen av svenska film än exempelvis våra nordiska grannländer.

Själv reagerade jag på något annat.

Argumentet går i linje med regeringens argumentation på i stort sett alla samhällsområden

Kulturministern motiverade nämligen regeringens politik med att det också finns kriminella streamingtjänster och att det viktiga är att komma åt dem.

Som om pengarna plötsligt skulle regna över produktionen av svensk kvalitetsfilm om man bara kom åt illegal ip-tv.

Så är det förstås inte.

Och det tror nog inte ens Parisa Liljestrand.

Men argumentet går helt i linje med regeringens argumentation på i stort sett alla samhällsområden.

Nedskärningarna inom folkbildningen motiveras med att kriminella element utnyttjat systemet, trots att det bara finns några få exempel på att så varit fallet.

Samma inom biståndspolitiken. De få exempel som avslöjats på fusk är allvarliga, men motiverar de egentligen så stora nedskärningar, eller så stora nya regelverk som ökar byråkratin och gör det svårare för det svenska civilsamhället att göra ett bra jobb?

Specifika problem tas som intäkt för svepande åtgärder.

Snart kommer Tidöpartierna antagligen att motivera nedskärningar av barnbidraget med att även kriminella familjer tar emot det.

Ska kriminella få barnbidrag?! Det går inte för sig. Stoppa missbruket av statliga medel! Dra in barnbidraget till alla!

Kanske lite hårddragen ironi, ja, men det är faktiskt så det låter i dag, på allt fler områden.

Det enda som verkar fredat från den sortens kritik och argument är välfärdssektorn, där privatiseringarna marknadslösningarna inom till exempelvis personlig assistans eller hemtjänst bevisligen öppnat dörren för organiserad brottslighet.

Men där skulle effektiva åtgärder mot missbruk hota själva marknadsmodellen, och den verkar närmast helig för Tidöregeringen.

Så tills vidare får vi stå ut med att en kulturminister håller ett tal på en filmfestival som låter som något som annars mest hörts på moderata partiutbildningar.

Hon sade bland annat att den filmpolitik regeringen för är den politik väljarna gett den mandat att föra.

Personligen är jag inte helt säker på att väljarna läste in sig på just filmpolitiken och lät det blir den avgörande frågan när de gick till valurnorna 2022.

Men jag kan ha fel.

Och kulturministern var i alla fall ärlig.