Ledare Om utrikesfödda kvinnor ska få samma chanser som män på arbetsmarknaden duger det inte att ta bort resurserna till just de insatser som funkar bäst för dem som behöver hjälpen mest.

Egentligen borde vi sluta kategorisera utrikesfödda kvinnor som en enhetlig grupp på arbetsmarknaden. För problemen rör huvudsakligen en fjärdedel av en miljon kvinnor i Sverige med bakgrund i ett annat land.  En grupp där mer än hälften inte kommit ut i arbete efter 13 år och där skillnaderna jämfört med utrikesfödda män ökat.

För den tredjedel utrikesfödda kvinnor som har högskoleutbildning ligger sysselsättningen runt 70 procent, ungefär som för utrikesfödda män.

Trots larm om att lågkonjunkturen väntar runt hörnet får arbetsmarknadspolitiken stå tillbaka

Men för den stora gruppen utrikesfödda kvinnor med låg utbildning ser det fortsatt mörkt ut eftersom staten systematiskt missgynnar dem i arbetsmarknadspolitiken.

  • Gruppen är i minoritet i alla arbetsmarknadspolitiska program. De är underrepresenterade i subventionerade anställningar och får sämre stöd och insatser från Arbetsförmedlingen än utrikes födda män. Exempelvis var 67 procent av de som fick anställning med nystartsjobb 2021 män.
  • Utrikesfödda kvinnor anvisas i högre grad än män till insatser som ska uppfylla aktivitetskraven. Det vill säga kontroll av arbetsvilja, inte sådant som leder till ett jobb.
  • De behandlas även ojämlikt i myndighetskontakter.
  • Det enda program där utrikesfödda kvinnor var i majoritet, de kommunala extratjänsterna, skrotades i den borgerliga budget som röstades fram 2021.
  • Och någon ny chans får de inte i kommande budget, trots att de gav tusentals lågutbildade kvinnor en meningsfull sysselsättning till kollektivavtalade löner.

Att S i sin skuggbudget riktar en miljard på en comeback för denna insats är en viktig markering, men för lite. Sett till behoven borde satsningen vara tiofalt större, i nivå med plusjobben.

  • Samtidigt har Arbetsförmedlingens mest effektiva program för många i gruppen, Jämställd etablering, matchning från dag ett, lagts ner på grund av att EU-pengarna tagit slut.

Trots larm om att lågkonjunkturen väntar runt hörnet får arbetsmarknadspolitiken stå tillbaka i regeringens nya budget: Hela arbetsmarknadsområdet får 3 202 miljarder mindre att röra sig med.
Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag sänks med 270 miljoner.
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskas med 4 706 miljoner.

Och kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program minskas med 2 246 miljoner.

Nystartsjobb, de nya etableringsjobben och stöd för yrkesintroduktionsanställningar plussas på med 2 466 miljoner jämfört med 2022. Men som helhet blir det minus.
Utrikesfödda kvinnor får det alltså ännu svårare 2023 och 2024.
Allt är inte hopplöst. Med intensiv språkutbildning, arbetspraktik samt sök- och matchningshjälp dubblerades sysselsättningen bland lågutbildade nyanlända, visar ett lyckat exempel från Arbetsförmedlingen i Göteborg. Som dock bara var ett försök, inte en permanent satsning.

»Med ett eget arbete och en egen inkomst kommer friheten att bestämma själv. Hur man vill leva sitt liv och med vem. Vi ska inte ge oss förrän alla utrikes födda kvinnor kan göra samma resa som kvinnor gjorde i Sverige på 50-, 60- och 70-talet.«
Sa tidigare statsminister Magdalena Andersson (S) i sitt installationstal,

Istället får kvinnorna med störst behov en snurrig arbetsmarknadspolitik där de diskrimineras i systemet och den hjälp som funkar bäst för dem läggs ner.

Allt annat än en arbetslinje där kvinnans plats är på jobbet med andra ord.

 

 

 

Låt fler få veta – tipsa Dagens Arena