DEBATT EU-domstolens beslut riskerar inte bara att statligt anställdas rätt till inflytande på arbetsplatsen inom EU försvagas utan även att parternas inflytande i den sociala dialogen undermineras. Nu överklagar Akademikerförbundet SSR, ST och SEKO domen och vädjar till regeringen att uttala stöd för en fortsatt dialog.
Domstolens beslut innebär ett uppenbart åsidosättande av parternas autonomi och innebär ett allvarligt hot mot den sociala dialogen. Nu överklagar vi, tillsammans med våra europeiska kollegor i EPSU (European Public Services Union/ Offentligfackens europaförbund), EU-domstolens beslut till högsta instans. Parternas självständiga ställning och mandat måste säkerställas och statligt anställda måste också få rätt till information och konsultation vid omställning. Därför tycker Akademikerförbundet SSR, ST och SEKO att det är nödvändigt att överklaga i syfte att säkerställa de sociala dialogernas uppdrag och mandat. Vi vädjar nu till den svenska regeringen och till de svenska EU-parlamentarikerna att uttala ert stöd för en fortsatt stark europeisk social dialog, både på sektorsnivå och på sektorsövergripande nivå.
Med en dom som lämnar fler frågor än svar utmanar domstolen några av Lissabonfördragets viktigaste punkter, de som reglerar de sociala parternas ställning, mandat och självständighet. Av paragraf 155 framgår att EU-kommissionen när parterna i avtal är överens ska ta fram ett direktiv med samma innehåll som avtalet. Direktiv innebär att medlemsländerna implementerar det i sin egen lagstiftning. Och det är detta hela denna process handlar om.
Domstolen ger i sin dom kommissionen suveränitet att själv bestämma även i en fråga där parterna är överens. Om denna tolkning också är kommissionens får det effekter på hela den sociala dialogen. Det gedigna arbete som parterna, arbetstagare och arbetsgivare, under snart tjugo år lagt på att i dialog gemensamt försöka lösa olika problem på arbetsmarknaden, hamnar i ett nytt ljus. I detta fall handlade avtalet om att ge statligt anställda rätt till information och samråd vid exempelvis omorganisationer. En form av MBL.
Samtidigt har både den avgående och den tillträdande kommissionen framhållit vikten av det sociala Europa, betydelsen av den sociala dialogen och till och med utvecklat den sociala pelaren.
Bakgrunden är att fack och arbetsgivare i den statliga sektorn på EU-nivå redan i december 2015 slöt ett avtal som innebar att anställda i medlemsstaternas statsförvaltningar skulle omfattas av samma rättigheter som privatanställda och som redan är reglerat i EU-direktiv. Avtalet var resultatet av en lång förhandling mellan parterna där också kommissionen deltog och det var under hela processen tydligt för alla inblandade att det var just ett avtal, som skulle kunna bli direktiv, som var målet med förhandlingen.
I anslutning till att avtalet tecknades begärde de fackliga organisationerna att EU-kommissionen skulle arbeta fram ett EU-direktiv i enlighet med Lissabonfördragets paragraf 155.
Genom detta domstolsbeslut riskeras nu inte bara att statligt anställdas rätt till inflytande på arbetsplatsen inom EU ytterligare försvagas men även att parternas inflytande i den sociala dialogen undermineras.
Efter nästan tre års väntan, i mars 2018, meddelade EU-kommissionen att den inte avsåg att lägga fram något förslag till direktiv. Det är första gången som kommissionen vägrar att inom det social- och arbetsmarknadspolitiska området verkställa en begäran från arbetsmarknadens parter att tillämpa ett avtal genom ett förslag till direktiv. Kommissionen menade därför att konsekvenserna av ett EU-direktiv på området skulle leda till olika skyddsnivåer i medlemsstaterna något som parterna redan tidigare konstaterat och också framfört, att det är på grund av att statsförvaltningar är så olika som det behövs gemensamma miniminormer i ett direktiv för att skapa lika villkor i EU
De fackliga organisationerna begärde då genom EPSU (europafacket för offentliganställda) att frågan skulle prövas i EU-domstolen, (The European Court of Justice) eftersom kommissionens beslut bryter mot Lissabonfördragets skrivning om genomförande på unionsnivå. Domstolen arbetade med ärendet under drygt ett år och genomförde bland annat en öppen utfrågning där vi var representerade. I oktober i år meddelade EU-domstolen i sin dom att kommissionen har rätt att själv besluta huruvida arbetsmarknadsparternas avtal kan göras rättsligt bindande i alla EU:s medlemsstater eller inte. Domen lämnar många frågor obesvarade, och ställer frågan om den social dialogens ställning och mandat på högkant. Och själva sakfrågan, de nästan 10 miljoner anställda i statsförvaltningar inom EU som förnekas samma lagliga EU-skydd om rätt till information och samråd som privatanställda har idag, måste också få en acceptabel lösning.
Beslutet om information och samråd påverkar inte anställda i svensk statsförvaltning då Sverige har en tillämplig lag genom Medbestämmandelagen (MBL) och som gäller fullt ut idag inom den statliga sektorn däremot påverkas anställda i samtliga sektorer om den sociala dialogen försvagas.
Därför har vi i EPSU:s styrelse agerat för att domen ska överklagas och det är också EPSU:s styrelses beslut att idag till Europadomstolen överklaga beslutet.
Att idag sia om vad EU-domstolen kommer att komma fram till och processen kommer sannolikt att ta lång tid. Parternas spelregler på EU-nivå måste klarläggas. Det är angeläget att parternas inflytande och den sociala dialogens betydelse och relevans för den sociala pelaren garanteras. Det finns inget hinder för kommissionen att redan nu klargöra att intentionerna i fördraget ligger fast. Och skulle vi förlora är det så måste arbeta för en förändring i fördraget.
De fackliga organisationerna, Fackförbunden ST, SEKO och Akademikerförbundet SSR har gemensamt varit starkt engagerade i frågan och varit en drivkraft i att dels få avtalet till stånd, dels ställa krav på ett direktiv. Genom detta domstolsbeslut riskeras nu inte bara att statligt anställdas rätt till inflytande på arbetsplatsen inom EU ytterligare försvagas men även att parternas inflytande i den sociala dialogen undermineras. Domen skapar stor osäkerhet för framtida avtal mellan parterna på EU-nivå.
Britta Leijon, ordförande ST
Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR
Valle Karlsson, ordförande SEKO
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
