Dagens socialdemokrater bör låta sig inspireras av de socialdemokratiska regeringarna i början av 2000-talet i synen på vinster på skolområdet. Det skriver Ola Frithiofson (S).
Vi får förlåta Göran Persson. När han i 2001 års regeringsförklaring slog fast att vinstintresset inte ska få styra i gymnasieskolan visste han inte att han var naiv. Hade Dagens Samhälles chefredaktör upplyst honom hade han säkert hållit en lägre profil.
När skolminister Ingegerd Wärnersson samma år i en remiss till lagrådet påtalade behovet av att ”underlätta bildandet av företag med särskild vinstbegränsning där vinsten alltid går tillbaka till verksamheten”, visste hon inte hur dumt det var. Det var ju detsamma som att vara för förlust! Aldrig skulle hon väl då ha framfört till lagrådet sin oro över risken för framtida intressekonflikter mellan aktiemarknadens förväntningar och skolväsendets mål. Eller ha betonat att elevernas kunskaper och utveckling ska stå i centrum för personalens arbete, inte huvudmannens vinstkrav.
Och hur vågad var inte advokat Stefan Lindskog på advokatbyrån Wistrand när han i den förstudie som regeringen betalat honom för att utföra föreslog att en ny aktiebolagsform – aktiebolag utan vinstsyfte skulle införas som ett första steg. Liksom att regeringen i nästa steg borde göra om villkoren för stats- och kommunbidragen så de svenska reglerna mer överensstämde med reglerna i en rad andra länder, bland annat Norge, Tyskland och Nederländerna, där det var (är) ett uttalat villkor för offentligt stöd att huvudmannen inte driver skolan i vinstsyfte. Även i Danmark fanns och finns regler som förhindrar att eventuella ekonomiska överskott läcker ut ur skolsystemet. Där lagstiftades år 1996 om att privata huvudmän inte får driva flera skolor.
För att minimera risken för nya kosackval hade givetvis inte utredningsdirektiv skrivits i enlighet med vad som föreslogs i advokat Lindskogs förstudie. Den utredning om aktiebolag med särskild vinstbegränsning som resulterade i en ny aktiebolagslag genom SFS 2005:551 hade aldrig tillsatts.
Eller också är det i själva verket de socialdemokratiska regeringarnas ambition tydligt manifesterad de första åren på 2000-talet att skapa förutsättningar för non-profit företag inom välfärdssektorn som bör vägleda dagens socialdemokrater i nya politiska initiativ som gör regler om vinstbegränsningar för välfärdsföretag mer effektiva.
I dag vet vi mer än i början av 2000-talet och det kan bara leda i en riktning – bort från den folkpartistiska utbildningspolitiken. Folkpartiet som sedan hösten 2006 fått fritt tillträde till utbildningspolitiken håller kvar vid en förlegad förhoppning om vinster och konkurrens som incitament för en bättre skola. Men verkligheten visar att skolresultaten sjunker, skolan segregeras, privata skolor har lägre lärartäthet än kommunala. Det finns efter 20 år med aktiebolag i skolan inga bevis på att de privata skolkoncernernas vinstmotiv skapar högre kvalitet eller effektivitet i skolan.
År 2006 diskuterades inom regeringskansliet en fortsättning på det då nyligen avslutade utredningsarbetet med målsättning att göra SVB-företagen obligatoriska för friskolor. Men valförlusten samma år kom emellan.
Dagens socialdemokrater bör låta sig inspireras av de socialdemokratiska regeringarna i början av 2000-talet och ta upp den tappade stafettpinnen för att föra den hela vägen in i mål genom att göra reglerna i Aktiebolagslagen om särskilda vinstbegränsningar obligatoriska för aktiebolag verksamma inom skolan. Sverige bör lämna ”the extreme way of liberalism” och bli lite mer lika våra grannländer med mer framgångsrika utbildningssystem.
Vi bör helt enkelt avsluta den folkpartistiska utbildningspolitiken.
Ola Frithiofson, egenföretagare och socialdemokrat
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
