För att klara välfärden och arbetsmarknaden måste regeringen våga röra kapitalskatter och momssatser. Det är både effektivt och ekonomiskt smart, skriver Elis G Örjes, Handelshögskolan.
På måndagen presenterade regeringen statsbudgeten för 2016. Den innehåller flertalet välkomna och välbehövliga reformer. I centrum står satsningar på bland annat ökat bostadsbyggande, fler platser på jobbinriktade vuxenutbildningar, fler lärare i skolan, utökat stöd till landstingen och skattesänkningar för pensionärer.
Utgiftsökningarna i budgeten utgör en bra grund för att Sverige även i framtiden ska vara ett sammanhållet samhälle. Problemet är att de inte räcker hela vägen fram.
Enbart för att klara av välfärdsåtagandena motsvarande 2014 års nivå beräknade Konjunkturinstitutet förra året att skattehöjningar i 100-miljardersklassen skulle behövas inom de närmsta åren. Samtidigt har regeringen tidigare kommunicerat det ambitiösa målet att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU – även det ett mål som kräver betydande satsningar.
För att finansiera utgiftsökningarna i årets budget har regeringen bland annat valt att trappa av jobbskatteavdraget, begränsa uppräkningen av gränsen för statlig inkomstskatt samt förändra RUT- och ROT-avdragen.
Sammantaget innehåller budgeten inkomstökningar på cirka 19 miljarder kronor, utgiftsminskningar på 3 miljarder kronor och övriga budgetförstärkningar på 2,5 miljarder kronor.
Två sidor som däremot knappt berörs är kapital- och konsumtionsskatterna. Det är förvånande. Dessa skattebaser har stor potential att kunna användas på ett effektivt sätt för att säkra de ytterligare intäkter som behövs för att klara det uppsatta arbetsmarknadsmålet och åtagandena i välfärden.
Inom ramen för en ny skattereform föreslår jag därför att regeringen:
Återinför fastighetsskatten. Sverige har i dag en världens lägsta skatter på fastigheter. En fastighetsskatt baserad på 2005 års nivå skulle inbringa upp emot 30 miljarder kronor till statskassan och samtidigt medföra få negativa snedvridningseffekter för samhället.
Harmoniserar momsen. Införandet av enhetlig moms, det vill säga att en och samma momssats skulle gälla för samtliga varor och tjänster, skulle teoretiskt inbringa väsentliga summor till statskassan. En utförlig mervärdesskatteutredning bör genomföras och implementeras.
Så snart finansministerns presentation var över började Twitter-högerns plånbokskrig mot de införda skattehöjningarna och motsvarande satsningar. Problemet är att snedvriden grafik och arga Twitter-meddelanden inte löser vare sig resursbrist i välfärden eller problemen på arbetsmarknaden – det gör enbart en skattepolitik som håller samman Sverige.
Elis G Örjes, skribent för SEK, Socialdemokratiska ekonomklubben på Handelshögskolan i Stockholm
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
