USA 1980. Gängen ligger i krig med varandra på Bronx gator. New Yorks tunnelbana täcks i graffiti. På de illegala gatufesterna föds hip-hopen, den socialt medvetna musiken. Den sittande presidenten Jimmy Carter förlorar presidentvalet mot Ronald Reagan.
Sverige 2011. Utanför kontorsfönstret på Drottninggatan i Stockholm pågår julhandeln. Julbelysningen lyser mer än vanligt i år genom ett samarbete mellan kommunen och näringslivet. Det är decembergrått men varken kylan eller snön har infunnit sig. Förra veckan marscherade rasister i Gamla stan. Alliansen regerar ohotat.
Varför denna jämförelse mellan Sverige i dag och USA 1980? Därför att skillnaden mellan de rikaste och fattigaste tiondelarna av befolkningens inkomster i dag är lika stora i Sverige som de var i USA 1980. Det visar SNS nya rapport “Inkomstfördelningen i Sverige”. Den rikaste tiondelen tjänar sex gånger mer än den fattigaste tiondelen. I dagens USA, 2011, tjänar den rikaste tiondelen 14 gånger mer än den fattigaste.
Sedan 1980 är efterkrigstidens trend mot ökad jämlikhet bruten – den fyrtioåriga trend som ekonomen Paul Krugman kallat ”The great compression”. Den har ersatt av den 30-åriga trend som han benämnt ”The great divergence”. Medan den rikaste tiondelen av Sveriges befolkning ökat sina inkomster 2,4 procent per år sedan 1980, så har den fattigaste ökat sina med 0,4 procent – en sjättedel så hög inkomstökningstakt.
Nu har forskarsamhället börjat reagera. IMF menar i dag att ojämlika samhällen får problem med tillväxten. OECD föreslår åtgärder som progressiv beskattning.
Författarna till SNS-rapporten är försiktiga med åtgärdsslutsatser men föreslår ändå högre barnbidrag. Banken SEB:s välfärdsekonom som deltar vid rapportpresentationen slår vakt om gratis högkvalitativ utbildning. Historikern och skribenten Henrik Berggren, också han inbjuden för att kommentera rapporten, fasar för att arbetslösheten ska skapa destruktiva försök att återvinna mänsklig värdighet. Rapportförfattarna beskriver hur sänkta arbetslöshetsersättningar inte skapat några nya jobb i Finland men däremot kraftigt bidragit till ökad fattigdom.
Men rapporten väcker knappast några ramaskrin hos dem som tror på ökade klyftor. Saco:s företrädare på presentationen anser fortsatt att inkomstklyftorna från arbete bör fortsätta öka – för incitamentens skull. SEB-ekonomen avslutar med att måla upp vad som kan bli nästa stora stridsfråga i svensk debatt. Om vi inte kan eller vill höja skatterna, så kommer trycket på privata lösningar inom vården och äldrevården att öka. Med privata lösningar kan människors “skiljda preferenser” bättre tillgodoses.
Mörkret sänker sig över Drottninggatan. Julbelysningen som betalats av de som hade pengar blinkar. Hur är det man brukar säga: vägen till helvetet är kantad av goda föresatser.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
