Det är svårt att bli medlem i EU, men för lätt att fortsätta vara det. Det är dags för EU att bli hårdare och ta rösträtt och pengar från länder som motarbetar grundläggande demokratiska principer, skriver Philip Botström, förbundsordförande i SSU, på Europadagen.
EU-samarbetet har under senare år skakats av högerpopulismens framgångar.
Storbritannien har inlett sitt utträde ur EU och i Frankrike röstade 11 miljoner människor på en presidentkandidat som vill lämna EU. Samtidigt ser vi hur flera av EU:s medlemsländer blir alltmer slutna.
Vissa länder vill åtnjuta den fria rörligheten men inte ta emot flyktingar.Det är en oacceptabel utveckling som Sverige måste markera kraftfullt emot.
EU måste bli hårdare mot länder som inte följer gemensamt fattade beslut eller som inför lagar som bryter mot medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. När länder som Ungern och Tjeckien trotsar beslut som faller inom EU:s exklusiva befogenheter urholkas EU:s legitimitet. På samma sätt blir EU tandlöst när länder som Polen och Rumänien konsekvent nonchalerar yttrandefriheten, pressfriheten och rättsstatens principer utan konsekvenser.
Att bli medlem i EU är svårt, men att fortsätta vara medlem är för enkelt.
Idag finns det rättsligt stöd att agera mot medlemsländer som åsidosätter grundläggande rättigheter i artikel 7 i fördraget.
Men dessa möjligheter har aldrig använts. Det är dags att börja använda de sanktionsmöjligheter som finns eller utveckla nya med lägre tröskel att tillämpa.
Länder som inte följer gemensamma beslut och motarbetar grundläggande demokratiska principer ska inte kunna ta del av EU:s finansiering eller ha kvar sin rösträtt. Detta bör Sveriges regering driva på i ministerrådet gentemot EU-kommissionen.
Länder som tar emot många flyktingar ska exempelvis kunna få extra medel för utbildningssatsningar
Det ska svida rejält att inte ta emot flyktingar eller att försämra rättssäkerheten för sina medborgare. Det är avgörande för det framtida EU-samarbetet att vissa länder inte särbehandlas eller daltas med.
Respekten för de europeiska principerna, värderingarna och lagstiftningen är inte ett val, utan en skyldighet för varje land att efterleva. För ett samarbete innebär nämligen både rättigheter och skyldigheter.
Samtidigt som det ska svida att göra fel, ska det vara lätt att göra rätt. EU bör premiera framsteg som görs och investera i sociala fonder för att ge förutsättningar för medlemsstater att ta sitt ansvar.
Länder som tar emot många flyktingar ska exempelvis kunna få extra medel för utbildningssatsningar.
Genom att ge morötter till dem som är med och tar ansvar skapas positiva incitament som bromsar race-to-the-bottom-mentaliteten.
När gemensamma beslut inte följs eller när länder inskränker medborgares fri-och rättigheter utan konsekvenser skapas misstro.
Men det är ingen naturlag att det behöver vara så. EU:s framtid blir vad vi gör den till.
Om vi vill att EU ska vara ett samarbete präglat av principer om demokrati, solidaritet och jämlikhet måste EU stå upp för de här principerna när det kommer till kritan.
EU ska vara en union av folket och för folket som respekterar demokratin och rättsstatens principer.
Det är dags att EU inte bara är det på pappret, utan även i verkligheten!
Philip Botström, SSU:s förbundsordförande
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
