63 procent av Sveriges unga har idag inget eller litet förtroende för politiska partier. Ett elevperspektiv i skoldebatten och mer inflytande över skolpolitiken kan både minska vandalismen och öka tilliten, skriver SSU-medlemmen Sebastian Rasmusson.
På min skola har det länge funnits problem med skadegörelse och vandalism. Stolar, lampknappar, soffor, fönster och många andra föremål har förstörts. En av anledningarna till är troligen brist på elevinflytande.
När vi elever känner att vi totalt saknar makt och chans att påverka så skadas sammanhållningen och gemenskapen vilket kan yttra sig i t.ex. destruktivitet.
Men brist på inflytande bidrar inte bara till skadegörelse. Det göder också betydligt större problem.
Ungas bristande förtroende för partipolitiken kan, enligt min erfarenhet, länkas till att vi ungdomar saknar ett betydande inflytande över skolpolitiken.
I debatten om den fråga som påverkar många av oss unga mest i vår vardag har vi alldeles för liten möjlighet att påverka. Alltför sällan lyfts ungdomars röster och perspektiv.
63 procent av Sveriges ungdomar har idag inget eller litet förtroende för politiska partier enligt mätningar av Ungdomsbarometern. Om Sveriges partier mer aktivt skulle börja ta till sig ungas åsikter i just skolfrågan vore det ett steg mot ett ökat förtroende.
Eftersom det är vår vardag som påverkas av skolpolitiska beslut så borde vi också få inflytande över dem. Istället är det mycket begränsat.
I skolan läggs grunden för min framtid och vårt samhälles gemensamma framtid. Men det är också en arbetsplats där omkring hundratusen lärare och ca en miljon ungdomar spenderar en stor del av sin vardag.
Och för alla oss i den sistnämnda gruppen är vårt inflytande över de politiska beslut som påverkar vår arbetsplats mycket begränsat.
Det är djupt ologiskt. Att lyfta ett elevperspektiv i rikspolitiken såväl som i kommunpolitiken och på varje enskild skolenhet borde vara en självklarhet.
Mer elevinflytande skulle berika skoldebatten i hela Sverige. Idag hörs personer, som inte varit elever på väldigt många år, mycket ofta i skoldebatten.
Om tankarna och åsikterna hos de som faktiskt upplever svenska skolan varje dag, fick mer utrymme skulle fler viktiga problem såväl som grundligare lösningar kunna sättas i fokus.
»Ni elever har inte ens gått klart grundskolan och ska redan börja lägga er i komplexa frågor som skolpolitik!« Så lyder ett vanligt argument mot utökat elevinflytande.
Det finns alltså de som ser det faktum att vi elever är elever som ett problem.
Rimligtvis borde det vara vi elever som är experter på hur det är i svenska skolan. Rimligtvis borde inflytande, idéer och input från elever anses ovärderligt.
Istället är det många som avfärdar våra åsikter för att vi är »för unga« för att bidra till en konstruktiv skoldebatt.
Det oroväckande låga förtroendet bland unga för partipolitiken är en rejäl samhällsutmaning. Men genom att ge oss ungdomar mer inflytande över den fråga som påverkar vår vardag mest kan tilliten till partierna öka.
Ett elevperspektiv i skoldebatten skulle även lyfta frågor som annars tenderar att hamna i skymundan.
Draget till sin spets handlar mer elevinflytande dock om en grundläggande rätt.
Eftersom det är vi elever vars vardag påverkas av skolpolitiska beslut så borde vi rätteligen också få inflytande över dessa beslut.
Sebastian Rasmusson, 14 år är högstadieelev och aktiv i SSU Härnösand
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
