LO måste uppdatera sin syn på trygghet. Så här kan organisationen stärka sitt arbete, skriver Philip Botström, förbundsordförande och Andrea Törnestam, förbundssekreterare, SSU.
LO har genom historien varit den aktör som tydligast stått upp för tryggheten på arbetsmarknaden. Genom den svenska modellen har pragmatisk, facklig kamp lett till stora framgångar för arbetstagarna. Men för att kunna möta utmaningarna på en föränderlig arbetsmarknad måste LO uppdatera sin syn på vad trygghet betyder.
I dag samlas LO till kongress och vi vill peka ut tre områden där LO behöver stärka sitt arbete för ökad trygghet:
Trygghet genom att LO finns där när man är som mest otrygg. Att så många som möjligt är fackligt organiserade är avgörande för den svenska modellen och för att flytta fram positionerna för löntagarna. Därför är det ohållbart att hälften av alla unga som arbetar har en otrygg anställning. Om man som ung inte vet om man kommer jobba kvar nästa månad finns små incitament att gå med i facket och a-kassan.
LO-förbunden behöver ta kraftfulla gemensamma initiativ för att hitta former för att organisera gruppen unga som inte har tillsvidareanställning och alla de nyanlända som ska ut på arbetsmarknaden. Om facket inte finns där vid det tillfället minskar viljan att organisera sig fackligt senare i livet.
Att avskaffa de otrygga anställningarna måste fortsatt stå högt på agendan. En stor bov i dramat är allmän visstid. Inom LO har diskussionen handlat om visstiderna ska regleras i lag eller avtal. För SSU är det tydligt att allmän visstid behöver försvinna ur las.
Det nuvarande systemet är riggat till arbetsgivarnas fördel då facket måste lägga kraft på att förhandla bort visstiden. Låt i stället de arbetsgivare som anser sig behöva anställa på visstid föra fram det i förhandlingarna. Att från politikens sida rätta till det fel Reinfeldt begick när hans regering kraftigt förändrade spelplanen för parterna är viktigt för alla de unga som i dag har en otrygg anställning.
Trygghet genom omställning. »I tider utan hopp finns inget värre fängelse än framtiden« skrev författaren Stig Dagerman. Citatet är talande för den otrygghet många känner inför framtiden. Vi vet att dagens unga kommer att behöva byta jobb flera gånger under arbetslivet.
Politiken kan genom utbildningssatsningar göra sin del för att rusta unga, men arbetsmarknadens parter behöver ta ett lika stort ansvar. Det behövs en plan för hur LO-kollektivets medlemmar ska kunna erbjudas ett livslångt lärande och möjlighet att hänga med i utvecklingen av arbetsmarknaden.
Trygghet handlar om att veta att man inte lämnas efter när verkligheten runt omkring en förändras.
Trygghet genom ett jämlikt arbetsliv. Det skiljer 3,6 miljoner i inkomst mellan män och kvinnor under ett arbetsliv. Chanserna att få komma på arbetsintervju är 50 procent större om du har ett svenskklingande namn. Det är exempel på att arbetslivet är ojämlikt.
LO:s ansträngningar för att uppvärdera kvinnligt dominerade branscher och få bort lönediskrimineringen måste intensifieras och större krafttag måste göras för att ingen ska bli diskriminerad på grund av bakgrund, hudfärg eller sexuell läggning. Arbetarrörelsen har under många år pratat om dessa problem – men förbättringarna går för långsamt.
Arbetsmarknaden står inför stora utmaningar, men också möjligheter. LO, SSU och övriga arbetarrörelsen har en gemensam uppgift att kämpa för att alla ska få chansen att ställa om när det behövs och kunna se fram emot ett arbetsliv fritt från diskriminering.
Philip Botström, förbundsordförande SSU
Andrea Törnestam, förbundssekreterare SSU
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
