debatt I en tid då grannsämjan ställts inför utmaningar finns det anledning att påminna om de gemensamma nämnare våra länder har. Sverige och Norge behöver varann, skriver Per-Arne Håkansson på den norska nationaldagen.
Gratulationer översänds i dag till Norge på nationaldagen 17 Maj.
Med dessa skickas också med hälsningar om ett fortsatt nära och förtroendefullt samarbete mellan våra länder.
Sverige och Norge hänger ihop med Europas längsta landgräns. Våra länders utveckling bygger på fortsatt ökat samarbete och utbyte.
Samarbetet inom Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet är av stor vikt. Där lyfter vi från svensk och norsk socialdemokratisk sida gemensamt fram vikten av satsningar på välfärdsområdet.
Det handlar om initiativ för åtgärder för att motverka ojämlik hälsa utifrån socioekonomi, om satsningar på arbetsmarknad och integration, om ökad jämställdhet.
I en tid då grannsämjan verkligen ställts inför utmaningar kan det finnas anledning påminna om alla de gemensamma nämnare våra länder ändå har.
Kampen mot smittspridningen av covid-19 har inneburit stängda gränser. Under en tid hamnade svenska och finska gränspendlare över gränsen i svår sits då man utestängdes från sina arbeten och inte fick ersättning.
Efter starka påtryckningar inte minst från Sveriges regering, där över dagen-gränspendlare i framförallt Värmland och Bohuslän drabbades, tog så småningom den norska regeringen till sig av kritiken.
Våra länders utveckling bygger på fortsatt ökat samarbete och utbyte.
Grannsämjan kan kanske ta tid att fullt ut reparera men inriktningen bör vara att arbeta framåt för att se till nyttan med fortsatt gränsöverskridande samarbete.
Ett exempel på samarbete även i pandemin är Sveriges roll i förhandlingarna om fördelningen av vaccin inom EU som också inneburit att icke-medlemmarna Norge och Island fått del av kvoterna, utan att det inverkat på fördelningen till varken Sverige eller övriga länder.
Nu finns anledning lyfta fram våra länders gemenskap och samarbete.
I september är det val till norska stortinget. Valutgången är oviss och kampen om att bli största parti står mellan Arbeiderpartiet och Höyre.
Om Arbeiderpartiets partiledare Jonas Gahr Störe blir vårt grannlands nästa statsminister öppnar det för ökat fokus på välfärd och jämställdhet i det nordiska samarbetet.
I Arbeidarpartiets program inför valet lyder huvudbudskapet: ” Nu är det vanligt folks tur”.
Programmet antogs på landsmötet i april. Det bygger på beskrivningar om att klyftorna i samhället har ökat under åtta års Höyre-styre. Det handlar både om skillnader mellan rik och fattig och också mellan stad och landsbygd.
Arbeidarpartiet betonar också ökat fokus på klimatpolitiken och att utsläpp av klimatgaser ska ner.
Den norska samhällsmodellen lyfts fram. Den ska bygga på tätt samband mellan staten, näringslivet och fackföreningsrörelsen. Ett budskap som betonas är ”alla som kan och vill jobba, förtjänar möjligheten till det”.
Som svensk socialdemokrat har det sedan decennier tillbaka varit mer eller mindre självklart att Arbeiderpartiet i internationella sammanhang varit vår närmaste samarbetspartner. Vi besöker våra respektive partikongresser och landsmöten. Vi betonar internationellt engagemang för diplomati och fredsarbete.
Både Sverige och Norge har ett starkt FN-engagemang.
På det internationella planet har båda länderna under en lång rad av år arbetat för mänskliga rättigheter, demokrati och fredsarbete. I sammanhanget kan nämnas tidigare socialdemokratiska statsministrar som Einar Gerhardsen, Tryggve Bratteli, Odvar Nordli, Thorbjörn Jagland, Gro Harlem Brundtland och Jens Stoltenberg.
Om välfärdsfrågorna får stå i fokus i valkampanjen finns stora möjligheter för Arbeiderpartiet att både behålla ställningen som största parti i Stortinget och att få bilda regering.
På den borgerliga sidan har samarbetet knakat. Först var det Kristelig folkeparti som hade en tuff intern debatt om man skulle stöda Arbeiderpartiet eller Höyre. Så småningom valde man det senare alternativet. En kort period kunde nuvarande statsminister Erna Solberg därmed leda en majoritetsregering.
Därefter var det högernationalistiska Fremskrittspartiet som valde att lämna regeringssamarbete med Höyre och åter blev det minoritetsstyre för Solberg.
Arbeiderpartiet lyfter i valrörelsen fram enskilda sakfrågor som riktade åtgärder mot psykisk ohälsa, kommunalt anställda barnmorskor, etablering av nationellt kluster för utveckling av vaccinproduktion är några av dessa. Även om huvuddelen av frågorna är inriktade på inrikespolitik, finns all anledning för oss på den svenska sidan att följa debatten.
Sverige och Norge behöver varann.
Per-Arne Håkansson
Riksdagsledamot (S)
Ledamot av Nordiska rådet
Ledamot av Nordiska rådets välfärdsutskott
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
