Stärk bildämnet!

debatt Svenska politiker borde vara angelägna om att satsa på kunskap som ligger till grund för de estetiska näringarna. Det känns därför extra ironiskt att stå inför ett förslag på ytterligare bortprioritering av bildämnet, skriver styrelsen för Bildlärarnas Riksförening.

Bildlärarnas Riksförening har lanserat en kampanj, ett upprop bland svenska bildskapare,”STÄRK BILDÄMNET” i sociala medier. Det handlar om ett motstånd mot det timplansförslag som presenterats för regeringen den 31 mars av Skolverket.

Förslaget innebär bl a att ta bort Elevens val som under sex år i grundskolan förser elever med möjlighet till ämnesfördjupning i bild i skolor i Sverige. Det är under ämnesfördjupningen som högstadieungdomar tydligast kan se en koppling mellan det bildskapande arbetet i skolan och framtida val av högskolestudier och yrke i det bildskapande fältet, val inom konst, design och media. Nu försvinner denna länk.

Grundskolan har inte råd att förlora en sekund av bildarbete eftersom den ensam axlar uppgiften att förse barn med estetisk bildning. Estetisk verksamhet togs bort som obligatorisk kurs på gymnasiet 2011, fram till dess hade varje svensk tonåring rätt till bild på gymnasiet, detta var länken mellan gymnasiet och högskolorna. Idag utgör estetisk verksamhet endast ett tillval, som dessutom inte ger lika många poäng som ”samhällsnyttiga” ämnen, därför väljer allt färre estetiska ämnen som tillval. På det viset styr man bort studenter från att välja estetiska ämnen. Bildämnet på olika stadier, från lågstadiet fram till konstnärliga högskolor, utgör länken i en och samma kedja. Tiden för bildämnet i skolan har halverats sedan 1980. Dessa beslut får oanat stora konsekvenser.

Internationella studenter har ofta ett försprång i fråga om estetisk kunskap.

Vårt motstånd handlar inte bara om borttagandet av Elevens val, det handlar om betydligt större frågor än så. Det handlar om vilken typ av kunskaper skolan ska generera.

I timplansförslaget föreslås att 86% av tiden som lösgörs vid borttagandet av Elevens val ges till teoretiska ämnen. Det ger tydliga signaler om prioriteringar och ger kunskaper en hierarkisk ordning. Detta står i kontrast till vad pedagogisk forskning visar, nämligen att allsidig stimulans gagnar alla ämnen. Att en ensidig mattesatsning inte gagnar ens matematikresultaten visade det sig…

Alla människor mår bra av allsidig stimulans och många elever behöver praktisk-estetiska ämnen för att i framtiden kunna välja en estetisk bana. Då den svenska skolan inte satsar på bildämnet som stimulerar estetiska förmågor och behov, minskar antalet sökande från högstadiet till gymnasiet, tillgången på kurser blir färre och lärartjänster likaså.

Vi kan konstatera att det syns en minskning av sökande gymnasister till konstnärliga förberedande utbildningar och att de sökande numera har mindre förkunskaper, alltsedan estetisk verksamhet togs bort som obligatoriskt ämne på gymnasiet. Tillgången på kompetens i det estetiska fältet kommer därför att minska, ett fält där Sverige stått stark.

Listan är lång på yrken inom det visuell-estetiska fältet. Och detta fält genererar i sin tur en ansenlig summa till samhället. Enligt TMF (Trä- och Möbelföretagen) sysselsätter inredningssektorn 53 000 personer och omsätter 177 miljoner kr/år.

Enligt TEKO (Sveriges Textil- och Modeföretag) står modeindustrin för 12,3% av Sveriges export och exporterar för 380 miljarder kr/år och sysselsätter 62 038 personer. Inom exempelvis spelbranschen får svenska studenter ta igen estetisk kunskap då man satsat mindre på estetisk bildning i Sverige än i många andra länder.
Internationella studenter har ofta ett försprång i fråga om estetisk kunskap. Och då talar vi om en bransch som omsatte över 24,5 miljarder sek år 2019 enligt Dataspelsbranschen. Svenska politiker borde därför vara angelägna om att satsa på utbildning som genererar kunskap som ligger till grund för de estetiska näringarna.

Det känns extra ironiskt att stå inför ett förslag på ytterligare bortprioritering av bildämnet i en tid som ställer allt större krav på ungas visuella kompetens, förmåga att tolka och förstå alla budskap man exponeras för genom internet och sociala medier.
Bildämnet är ett ämne som innefattar bildanalys, normkritik, genus och källkritik. I det mediebrus som varje ung människa lever i idag behövs kunskapen och förmågan att stå motståndskraftig gentemot aktörer som vill vinna deras sätt att tänka, agera och konsumera. Det talas allt mer om angelägenheten i att unga kan läsa bilder, visuell literacitet.

Det handlar framförallt om stora existentiella frågor: att få uttrycka sig, att som ung få träna sin röst, att uttrycka sig i ett visuellt språk, att ta del av det demokratiska samtalet. Detta står högt på agendan både hos UNESCO och FN och EU. Men inte hos den svenska regeringen, det visar den systematiska nedprioriteringen av bildämnet.

Det är en existentiell fråga att få uttrycka sig, definiera sig och sin omvärld, just dessa spörsmål som konsten kan kanalisera. I klassrum runt om i Sverige är det just på bildlektionerna som detta ges tillfälle till. Eller som Lotta Kühlhorn, svensk profil inom grafisk design, skriver i sitt bidrag i kampanjen:

Jag var 10 år när jag insåg att det var det här jag ville jobba med som vuxen. Det var på en bildlektion i 4:an.

Styrelsen för Bildlärarnas Riksförening:

Janet Ericsson, ordförande

Linda Leib, sekreterare

Mira Elis Abeth

Åsa Fällgren

Pernilla Bergman- Friden

Mia Ekström