debatt För att barnkonventionen ska fungera behöver det finnas en möjlighet att också utkräva sin rätt när den av olika anledningar kränks. Det är dags att samtliga regeringar bekräftar att engagemanget för barns rättigheter är på riktigt, skriver Arbetarrörelsens barnorganisation i Norden.
Idag fyller barnkonventionen 30 år och barns rättigheter har glädjande nog stärkts sedan våra fyra länder ratificerade barnkonventionen. 30 år kan låta som en lång tid, men trots det kränks barns rättigheter varje dag och deras kunskap om sina rättigheter är låg. Det är ett tydligt tecken på att vi har en lång väg kvar att vandra. Nästa steg på barnrättsresan behöver därför vara att alla världens länder som ratificerat barnkonventionen även ratificerar det tredje tilläggsprotokollet och skapar såväl lokala som nationella klagoinstanser för barn. Danmark och Finland har ratificerat protokollet medan Sverige och Norge inte har gjort det. Vi inom Arbetarrörelsens barnorganisation i Norden (ABN) anser det oerhört viktigt att vi arbetar för att nå en hög barnrättsstandard i hela Norden.
Barn har idag svårt att söka upprättelse när deras rättigheter har kränkts. Det behöver därför finnas en instans, likt Danmarks ”The Childrens Office of Ombudsmand” dit barn kan vända sig för att lämna enskilda klagomål, som också är anpassat för just barn. Vi behöver ha system som tar barns rättigheter på allvar. Utöver den enskildes rätt att kunna klaga fyller en klagoinstans en bredare samhällsfunktion: att få in barns klagomål är viktigt för att kunna utveckla vårt gemensamma samhälle. Om de inte vet var det brister, ur barnens perspektiv, riskerar samhället att fördela resurserna felaktigt eller på andra sätt inte leva upp till de löften de förbundit sig att följa när de ratificerade barnkonventionen.
Det behöver finnas en instans, dit barn kan vända sig för att lämna enskilda klagomål, som också är anpassat för just barn.
Det tredje tilläggsprotokollet stärker inte bara implementeringen av barnkonventionen utan ger barn möjlighet att lämna klagomål till FN:s barnrättskommitté, vilket även stärker barnets ställning som medborgare och rättighetsbärare. Men för barn är FN inte en självklar instans att vända sig till. Det är därför viktigt att varje land också inför klagomekanismer på såväl lokal som nationell nivå. Desto fler länder som ratificerar det tredje tilläggsprotokollet, ju starkare blir den internationella överenskommelsen och det system det bygger på.
Barnkonventionen är en fantastisk konvention som fått större genomslag än många andra konventioner. Men för att rättigheterna i barnkonventionen ska fungera behöver det finnas en möjlighet att också utkräva sin rätt när den av olika anledningar kränks. Det kan tyckas att det redan finns tillräckligt med instanser: socialtjänst, polis med flera – men om barn inte får den hjälp de behöver hos staten behöver det finnas en särskild plats för dem att klaga hos. För om det inte finns, är barnen redan på förhand tystade. Det tredje tilläggsprotokollet bör därför ses som ett viktigt verktyg.
Intentionen med barnkonventionen förkastas om barn som rättighetssubjekt inte respekteras. Barn är en marginaliserad grupp i samhället, om vi utestänger deras möjlighet att klaga när rättigheterna kränks kommer deras ställning att förbli utan status, inflytande och makt. Det är dags att samtliga regeringar bekräftar att engagemanget för barns rättigheter är på riktigt. De är först då samhället ger barn den ställning alla medborgare förtjänar.
Yasmine Bladelius, Förbundsordförande Unga Örnars Riksförbund
Kristin Sæther, Förbundsordförande, Framfylkingen
Ann Urband, Förbundsordförande, DUI-LEG
Marko Piirainen, Förbundsordförande, Nuoret Kotkat
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
