Det svenska utvecklingsbiståndet får inte underminera nyckelfunktioner i kampen mot global fattigdom. Nationell forskning behöver stärkas, i stället minskar stödet, skriver Gunilla Källenius, professor i mikrobiologi, tillsammans med S-politiker med anledning av hälsoministrarnas G20-möte som inleds i Berlin i dag.
I fattiga länder är sjukdom det största hindret för människans förmåga att själv kunna lyfta sig ur fattigdom genom utbildning och arbete, deltagande i det politiska livet, facklig organisering och civilsamhället. Utgifter för sjukdomskostnaderna sätter ofta familjer i varaktig skuld vilket hämmar välståndsutveckling.
I dag insjuknar och dör människor i världens fattigaste länder i första hand av sjukdomar som malaria, tuberkulos, hiv, luftvägsinfektioner och diarrésjukdomar. Utveckling av antibiotikaresistens kan göra sjukdomarna helt obehandlingsbara. När länder söder om Sahara prioriterar de viktigaste utvecklingsmålen väljer de hälsa som högsta prioritet.
Sjukdomsmönster i världen visar en korrelation mellan hälsotillståndet och att fattigdomen minskar globalt. Förändringskurvan beträffande dödlighet som hänger samman med diarré och undernäring går kraftigt ner i jämförelse med hur det såg ut under 1990-talet.
Tack vare framgångsrika kampanjer och forskning har även antalet barn som dör av mässling minskat. Dessvärre råder annan utveckling vad gäller flera av fattigdomens stora sjukdomar vilket förhindrar och försvårar fattigdomsbekämpningen.
Varje år orsakar de tre sjukdomarna aids, tuberkulos och malaria omkring tre miljoner människors död.
Varje år orsakar de tre sjukdomarna aids, tuberkulos och malaria omkring tre miljoner människors död. Varje dag smittas 5 700 barn, unga, män, kvinnor och transpersoner med hiv. Aids är den ledande dödsorsaken bland kvinnor i reproduktiv ålder. Fortfarande saknar 17–19 miljoner människor tillgång till livräddande behandling. Tuberkulos är den smittsamma sjukdom som orsakar flest dödsfall globalt, malaria leder till hundratusentals dödsoffer varje år.
Enligt de nya utvecklingsmålen i Agenda 2030 som är antagna av FN:s medlemsstater ska jämlik hälsa för alla ha uppnåtts till 2030. Vi ska utrota epidemierna av aids, tuberkulos, malaria samt andra försummade tropiska sjukdomar, bekämpa hepatit, vattenburna sjukdomar och andra smittsamma sjukdomar – just sådana sjukdomar som hotar folkhälsa och hindrar en fortsatt utveckling. För att lyckas med det behövs nya och bättre metoder för att bota och förebygga fattigdomens sjukdomar.
Enligt de nya utvecklingsmålen i Agenda 2030 som är antagna av FN:s medlemsstater ska jämlik hälsa för alla ha uppnåtts till 2030.
Sverige har en lång tradition av hälsobistånd. Vi är en stor givare till organisationer som WHO, UNAIDS, UNICEF och UNDP, som alla spelar en viktig roll i det globala hälsosystemet. Vi var en av initiativtagarna till Globala fonden mot hiv/aids, tuberkulos och malaria. Svenska forskare, i nära samarbete med forskare i fattiga länder, har bidragit i detta arbete.
Trots det minskar intresset för globala hälsofrågor i det nationella utvecklingssamarbetet, och stöd till svensk forskning minskar .
Det svenska utvecklingsbiståndet syftar bland annat till att finansiera det lokala biståndet såsom ländernas inhemska hälso- och sjukvård. Detta är en viktig och långsiktig utvecklingssatsning men får inte underminera andra nyckelfunktioner i kampen mot global fattigdom.
Vi bör därför behålla och utveckla gemensamma nyttigheter som nationell forskningskompetens samt hanterandet av gränsöverskridande hälsoutmaningar som epidemier och antibiotikaresistens.
Bekämpandet av fattigdomens sjukdomar är en central del i att utrota den globala fattigdomen.
Detta är frågor som har stor tyngd i dagens G20-möte och som regeringen bör ta med sig och driva på i det fortsatta arbetet med globala hälsofrågor och Agenda 2030.
Lawen Redar är riksdagsledamot (S)
Gunilla Källenius är professor i klinisk mikrobiologi vid Karolinska Institutet och styrelsemedlem Världsinfektionsfonden. Medlem av Internationella Socialdemokrater i Stockholm.
Gizela Sladic är bibliotekarie vid Stockholms Stadsbibliotek och ordförande Högalid Hornstulls S-förening
Anders Österberg är riksdagsledamot (S) internationell ledare Socialdemokraterna i Stockholm
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
