debatt För det nordiska samarbetet har coronaviruset varit en väckarklocka. Frånvaron av koordinering blev, liksom flyktingkrisen 2015, ett bakslag för den nordiska gemenskapen. Nu är det viktigare än någonsin att satsa på program och projekt som stärker det nordiska samarbetet, skriver Föreningen Norden i Sverige, Danmark, Finland, Norge, Island, Färöarna och Åland.
Tillit till varandra och till myndigheter brukar anses höra till de ”nordiska värderingar” som skiljer vår region från de flesta andra. Enligt en rapport (2017) från Nordiska ministerrådet är tillit Nordens guld. Tilliten till nationella myndigheter har visserligen varit fortsatt stark i alla nordiska länder sedan krisen bröt ut, men tilliten mellan de nordiska länderna, såväl stater som befolkningar, har kraftigt försvagats. Den politiska debatten liksom samtalet i sociala medier har varit dyster läsning och nordisk gemenskap har lyst med sin frånvaro.
Statsministrarna efterlyste hösten 2019 en ny vision för det nordiska samarbetet 2030, som de nordiska samarbetsministrarna och Nordiska ministerrådet nu utarbetat. Visionen är att Norden ska vara världens mest integrerade och hållbara region 2030. Dess tre grundpelare är:
- Ett grönt Norden, en grön omställning av samhället som bygger på koldioxidneutralitet och en hållbar, cirkulär och biobaserad ekonomi.
- Ett konkurrenskraftigt Norden, där grön tillväxt baserad på forskning, innovation, mobilitet och digital integration, främjas.
- Ett socialt hållbart Norden, som bygger på en inkluderande, jämställd och sammanhängande region med gemensamma värderingar och stärkt kulturutväxling och välfärd.
Det är en lovvärd vision och en önskvärd väg framåt. Den kris vi befinner oss i har dock visat att det finns stora brister i det nordiska samarbetet. Så vad krävs då för att visionen ska bli verklighet? Och hur ska förtroendet mellan de nordiska länderna och självstyrelseområdena Åland och Färöarna återuppbyggas och tilliten stärkas? Föreningarna Norden ser fem åtgärder som kan stärka det nordiska samarbetet så att vi står bättre rustade inför framtida kriser:
- Miljö- och klimatsamarbetet bör stärkas men inte på bekostnad av kultur och utbildning
För att visionen ska bli verklighet krävs stärkt miljö- och klimatsamarbete, vilket i praktiken betyder stora omfördelningar i den nordiska samarbetsbudgeten. Dessvärre nedprioriteras kultur- och utbildningsområdet i budgetplanerna för 2021 – 24. Enligt förslaget ska 23 procent av anslagen för det nordiska kultursamarbetet avskaffas och fördelas på miljöprojekt i stället. Nedskärningarna ska genomföras etappvis. Kultursamarbetet förlorar cirka 12 miljoner euro och utbildningsområdet 4,7 miljoner euro. Miljösamarbetet föreslås få ett tilläggsanslag på 7,2 miljoner euro.
Sedan de första Föreningarna Norden grundades 1919 har de nordiska länderna ibland valt olika säkerhetspolitiska och ekonomiska lösningar. Sammanhållningen och solidariteten har dock hela tiden vilat på en gemensam värdegrund, historia och kultur. I sviterna av coronakrisen är det inte motiverat att försvaga detta sammanhållande kitt. Utan kunskap om och förståelse för varandra är det svårt att effektivera samarbetet på nya områden. Miljö- och klimatsamarbetet ska naturligtvis stärkas, men det får inte ske på bekostnad av kultur och utbildning. Risken är stor att vi få se åtgärder som skadar kultur- och utbildningsområdet rejält, men som innebär liten eller ingen långsiktig nytta på miljö- och klimatområdet. Gemensamma nordiska gröna lösningar inom transport och infrastruktur kan ändå inte genomföras inom ramen för den officiella nordiska samarbetsbudgeten på drygt 129 miljoner euro, utan förutsätter skilda satsningar från varje land.
- Gör långsiktiga investeringar i gröna gränsöverskridande projekt
Det krävs långsiktiga investeringar för att bygga ut gränsöverskridande gröna projekt. Här kunde regeringarna involvera Nordiska investeringsbanken och dess dotterbolag Nefco som båda är nordiska framgångssagor när det gäller gröna investeringar och grön tillväxt.
- Satsa på program och projekt som stärker den nordiska gemenskapen
För att återuppbygga tilliten mellan länderna krävs en medveten satsning på program och projekt som stärker gemenskapen. Föreningarna Norden förvaltar tre betydelsefulla program:
– Nordjobb, en förmedling av säsongarbete, bostad och fritidsprogram åt nordiska ungdomar,
– Norden i skolan, en undervisningsplattform på fem huvudspråk i Norden för att stärka den skandinaviska språkförståelsen,
– Litteraturveckan, som genom högläsning lyfter fram nordisk litteratur i Norden och Baltikum.
Alla tre är finansierade av Nordiska ministerrådet. Det är en välfungerande treklöver som stimulerar mobiliteten i region, stärker språkgemenskapen och kunskapen om grannländernas kultur. Det sistnämnda programmet har dessvärre Ministerrådet för kultur strukit i sitt budgetförslag för 2021.
- Öka Nordiska ministerrådets budget
Nordiskt samarbete behöver mer medel, inte mindre. Nordiska ministerrådets budget har minskat under de senaste decennierna, i synnerhet jämfört med tillväxten i de nordiska ländernas BNP. I själva verket är Ministerrådets budget hälften så stor som för några decennier sedan. - Använd befintliga arenor för att fördjupa samarbetet
De så kallade nordiska pärlorna, de bilaterala mötesplatserna Hanaholmen (Finland), Biskops Arnö (Sverige), Voksenåsen och Lysebu (Norge) och Schæffergården (Danmark) är lämpliga forum för att fördjupa och förstärka det nordiska samarbetet. Dessutom har Nordiska ministerrådet kulturinstitutioner i Helsingfors, Mariehamn, Reykjavik, Tórshavn och Nuuk. Föreningarna Norden täcker hela regionen med sina distrikt och lokalföreningar.
Coronakrisen har varit en törn mot den gemenskap som vårt nordiska samarbete vilar på. Men vi får inte glömma bort att vi har en solid grund att stå på. Att vi har mer gemensamt än vad som skiljer oss åt. Vi behöver inte uppfinna hjulet på nytt. Med en vilja till förändring och förståelse för våra likheter och olikheter kan vi tillsammans möta framtida utmaningar. Vi har alla förutsättningar att lyckas om rätt åtgärder vidtas.
Hrannar Björn Arnarsson
Ordförande för Föreningen Norden Island och ordförande för Föreningarna Nordens Förbund 2020
Åsa Torstensson
Ordförande för Föreningen Norden Sverige
Marion Pedersen
Ordförande för Föreningen Norden Danmark
Juhana Vartiainen
Ordförande för Pohjola-Norden
Rune Mørck Wergeland
Ordförande för Föreningen Norden Norge
Turid Christophersen
Ordförande för Föreningen Norden Färöarna
Majken Poulsen Englund
Ordförande för Föreningen Norden Åland
Jens Kristian Øvstebø
Föreningarna Nordens Ungdomsförbund
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
